Toarullen, disken och toleransen

Krönikan är även publicerad i Fastighetsnytt nummer 5, 2017.

Hej Mary, välkommen till oss. Du: medarbetare, stadigt handslag, brett leende, välklädd. Jag kliver in på ett av Sveriges största företag. Ljust, modernt, fräscht, lyxigt. Det handlar om ett möte kring tolerans och mångfald. Logotypen stilrent återfunnen här och var i entrén. Storskaliga bilder från verksamheten, pampiga styrelsemöten och ledarkonferenser. Ägande ger makt. Som arbetsgivare påverkar företaget hundratusentals svenskars vardag, och är en avgörande del i lokalsamhällets identitet.

Visad till receptionen för att skriva in mig. Kvinnan bakom datorn får inte systemet att fungera. Du: irriterad och grinig, klagar på hennes kapacitet. Jag ser intolerans. Du ler brett och varmt åt mig. Passerkortet klart. Vi går vidare. Genom korridorer, uppför trappor, förbi kollegor. Du hälsar inte på en enda. Många hälsar på dig. Jag ser intolerans. Jag hälsar på dem. De flesta säger ingenting tillbaka. Det du gör sprider sig. Du har en position, det du gör syns. Du är en förebild. Men vet du om det?

Köket. Bland det snyggaste jag någonsin har sett. Design, funktionalitet, kaffe, te, mjölk, socker.  Vill du ha något mer, frågar du? Jag har en kopp te i handen. Det blir bra så. Du ler igen. Ditt leende ser genuint ut. Du knycklar ihop en pappersservett som du just torkat av dig med, men missar papperskorgen. Jag ser att du ser det, men du låter det vara. På borden runtom finns här och var skräp, kaffefläckar och disk. Du: Du får ursäkta, vår receptionist ska plocka undan och hålla allt snyggt, men det fungerar inte så bra. Alltid någon annans fel, jobb eller ansvar. Aldrig ditt. Eller mitt. På vägen till mötesrummet vid en kopiator svär en kollega över tomma pappersfack. Ingen har fyllt på när de tagit sista arket. Jag ser intolerans. På toaletten har någon tagit sista pappret men inte lagt dit en ny rulle, trots att nya rullar står i rad på en stilren hylla ovanför hållaren. Jag ser intolerans. Igen.

Väl framme i ledningens korridorer börjar du hälsa. Du skrattar till och med. Skakar hand med de flesta. Drar ett skämt. Jag står inför de högsta cheferna. Du: Här är Mary, hon arbetar för tolerans. Hon ska hjälpa företaget att ta emot nya svenskar på ett bra sätt. Nickningar i rummet. Jag får kavla upp ärmarna.

Hej, jag heter Mary. På väg genom företaget såg jag härskartekniker, favorisering, nonchalans och diskriminering. Låt oss börja här. Det är nämligen bland toalettrullar, oplockad disk, kopieringspapper, korridorshälsningar, språkbruk och tonläge tolerans börjar.

Tolerans handlar inte bara om ursprung och svenskhet. Det börjar med oss. Med dig. Hur vi har det tillsammans. Innan ni välkomnar andra måste ni se till att ni välkomnar dem som redan finns på plats. Hur är du som medarbetare?

Mary Juusela
Grundare av Lika Olika