Krönika
Tina Karrbom Gustavsson: Problemformuleraren och AI
För några år sedan samtalade jag med en kollega om KTH:s utbildning. I samtalet vände och vred vi på frågan om KTH ska utbilda världens bästa problemlösare eller världens bästa problemformulerare.
Publicerad: 17 april 2023, 07:34
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Ingenjörsutbildning har ju traditionellt tränat den analytiska förmågan att systematiskt lösa problem med hjälp av metoder, modeller, formler och ekvationer. Baserat på rationell logik beräknar ingenjörer till exempel broars hållfasthet, produktionsmetoders effektivitet och batteriers miljöpåverkan. Den sortens förmåga behövs och efterfrågas fortfarande, men hur länge till?
Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens (AI) har gjort robotarnas problemlösningsförmåga vida överlägsen människans. När robotarna kan beräkna och simulera en näst intill oändlig mängd lösningar på givna problem, eller som nu senast i raden av utvecklingssteg, när ChatGPT på ett ögonblick kan producera välskrivna texter som beskriver och besvarar olika på förhand ställda frågor, vad ska då ingenjören kunna och göra?
Läs mer: Fastighetsbolagen som handlas till premie: "Värderingarna något ansträngda"
För let’s face it, såväl digitalisering och elektrifiering som avdemokratisering och miljöförstöring går fort på global nivå och samhällsutmaningarna blir inte mindre komplexa med tiden.
På KTH har 13 principer som ramverk för framtidens utbildning nyligen tagits fram. En av dessa principer handlar om förmågan att hantera omedgörliga problem för en hållbar samhällsutveckling. Omedgörliga problem är sådana som inte enkelt eller entydigt kan förstås, beskrivas, förklaras eller lösas. Denna princip betonar alltså betydelsen av ingenjörens förmåga att hantera komplexa och osäkra system i en föränderlig omvärld.
För let’s face it, såväl digitalisering och elektrifiering som avdemokratisering och miljöförstöring går fort på global nivå och samhällsutmaningarna blir inte mindre komplexa med tiden. Tillbaka till samtalet med kollegan. Medan min kollega starkt betonade problemlösandet argumenterade jag för problemformulerandet. ”Ja, men det är ju för att du arbetar inom skolan för arkitektur och samhällsbyggnad” sa kollegan. Just det! Här kommer själva poängen. Det är för att jag arbetar inom arkitektur och samhällsbyggnad som jag ser och förstår att samhällsutmaningarna inte är enkla och entydiga och att de inte enkelt kan lösas med traditionell problemlösning. Det krävs ett kritiskt förhållningssätt och kombinerandet av kompetenser för att ens försöka formulera problemen vi står inför.
Läs mer: Castellums klimatutsläpp går åt fel håll – så påverkas hållbarhetsarbetet av vikande konjunktur
Ta bostaden till exempel. En bostad är ett avancerat tekniskt och socialt system som kräver djupa kunskaper inom konstruktionsteknik, installationsteknik och arkitektur. En bostad är också – samtidigt – någons hem och trygghet. Bostaden kan också förstås som ett investeringsobjekt, en pensionsförsäkring, ett psykiskt fängelse eller som politiskt slagträ i en valdebatt. Problem rörande bostaden är därmed varken enkla att formulera eller enkla att lösa.
Tillbaka för sista gången till samtalet med kollegan. Hur kan man tolka det kollegan sa? Jo, att samhällsbyggaren har en särskilt viktig roll att spela på KTH och i samhället. För samtidigt som robotarna i raketfart löser relativt enkla och entydiga problem, arbetar samhällsbyggaren med att försöka formulera problemen. På det området är robotarna ännu så länge ett steg efter, men hur länge till?
Tina Karrbom Gustavsson, forskar och undervisar inom organisering, projektledning, byggprojektledning, samverkan och upphandling vid KTH
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.