Torsdag13.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Krönika

Snarare ett nytt sätt att arbeta än en skattechock

Publicerad: 5 December 2016, 14:40

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

I oktober presenterade vi SKL-ekonomer vår senaste Ekonomirapport. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Skattechock! Stora nedskärningar! Krav på ökade statsbidrag! skriver medierna. Många menar också att SKL:s rapporter är tendentiöst negativa. Inget av detta stämmer.


Ämnen i artikeln:

Annika WallenskogSKR

När vi på SKL tar fram underlag till Ekonomirapporten gör vi alltid bästa möjliga skattning. Det är viktigt att våra beräkningar av samhällsekonomin och skatteunderlaget stämmer eftersom kommunerna och landstingen använder dessa som underlag i sina budgetar.

Även när vi räknar fram kostnaderna gör vi bästa möjliga skattning, som bygger på befolkningsförändringarna. Vi kommer fram till att gapet mellan kostnader och intäkter 2020 är så stort som 47 miljarder, motsvarande en skattesats på 2 kronor och 10 öre. Men beräkningarna bygger på att kostnader och statsbidrag fortsätter öka i samma takt per invånare som de gjort hittills.

Ett sätt att slippa en besvärande debatt som ofta får fel fokus är naturligtvis att inte räkna alls. Men om vi inget vet om framtiden kan vi inte agera i tid. Kommuner och landsting är duktiga på att anpassa sig till rådande förhållanden. Det visar inte minst agerandet i samband med IT-krisen, finanskrisen och 2015 års stora flyktingmottagande. Här får de med beröm godkänt.

Men det ekonomiska gapet 2020 visar att det nu behövs helt nya tag. Att kommunicera detta, gör att kommuner och landsting kan förbereda sig. Det är betydligt svårare och mer komplext att rationalisera verksamheten inom relationsintensiva kontaktyrken än inom exempelvis produktionsindustrin.

Många utomstående bedömare har tyvärr en föråldrad uppfattning om att personalen i kommuner och landsting går omkring och är ineffektiva och lata, och att om de bara arbetade effektivare och snabbare, så skulle allt lösa sig. Så är inte fallet! En rapport från Arbetsmiljöverket från mars i år visar att kvinnodominerade yrken inom vård, skola och omsorg karakteriseras av en högre mental och ibland även fysisk belastning än inom andra delar av arbetsmarknaden.

Inför framtiden handlar det alltså om att arbeta smartare och inte hårdare. Vi måste i högre grad använda ny teknik och låta kommuninvånarna, eleverna och patienterna göra mer av jobbet själva. Arbetet har påbörjats. Ett exempel: i dag finns en tjänst för ekonomiskt bistånd där handläggare inom socialtjänsten direkt kan få information från alla myndigheter om vilka löner och utbetalningar personer som söker bidrag haft. I framtiden kanske det inte ens behöver vara någon handläggare inblandad. Skatteverket och bankerna har visat vägen och stora delar inom kommun- och landstingssektorn kommer också att gå samma väg.

Annika Wallenskog
Chefsekonom, SKL

Ämnen i artikeln:

Annika WallenskogSKR

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.