Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag04.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Krönika

Ska vi oroa oss för den dåliga luften i städerna? 

Publicerad: 25 Januari 2018, 15:30

För mig känns det som att den relevanta frågan för en person som funderar på om denne ska köpa en bostad centralt i stan eller i en förort med bra luft är: Hur mycket kortare blir mitt (friska) liv om jag bor i en stadsdel med dålig luft jämfört med om jag bor i en stadsdel med bra luft?


Ämnen i artikeln:

Hans Lind

Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 6, 2017.

I media kan vi ständigt läsa om olika hot mot vår hälsa, till exempel buller och dålig luft i våra stadskärnor. För att kunna fatta rationella beslut, både som individ och inom politiken, är det viktigt att forskningsresultat presenteras på ett sätt som är begripligt. I Trafikverkets årsredovisning (2016, s 21) kan man exempelvis läsa att forskningsresultat pekar på dålig luft orsakad av vägtrafiken varje år leder till 3 000 förtida dödsfall.

Enligt min mening är detta en helt ointressant siffra. Innebär den att 3 000 människor dör i 84,5 års ålder istället för 85 års ålder, eller innebär det att 3 000 människor dör i 30-årsåldern istället för när dom är 85? Om jag var 25 och funderade på om jag ska bo centralt i stan eller i exempelvis Farsta, där vi kan anta att luften är betydligt bättre, skulle jag antagligen tycka att det inte spelade någon nämnvärd roll att 3 000 dör ett halvår tidigare, men jag skulle knappast bo centralt i stan om jag riskerar att dö när jag är 30.

För att komma runt denna problematik har man utvecklat måttet DALY – som anger risker i form av förlorade (friska) år. I det första fallet ovan är DALY 1500 (0,5*3000) och i det andra 165 000 DALY (55*3000 år). Måttet DALY är alltså klart bättre än antalet förtida dödsfall. I ovannämnda rapport kan man läsa att dålig luft orsakad av vägtrafik varje år leder till en förlust på cirka 27 000 DALY, det vill säga 27 000 (friska) år försvinner varje år.

Låt oss anta att denna siffra stämmer. Innebär detta att vi ska vara väldigt oroliga och vara beredda att lägga ner stora resurser för att minska luftföroreningarna? Är 27 000 förlorade år per år mycket eller lite? Kan vi översätta denna siffra till något som ger en bättre känsla för vad det egentligen innebär för en enskild individ?

För mig känns det som att den relevanta frågan för en person som funderar på om denne ska köpa en bostad centralt i stan eller i en förort med bra luft är: Hur mycket kortare blir mitt (friska) liv om jag bor i en stadsdel med dålig luft jämfört med om jag bor i en stadsdel med bra luft?

Låt oss anta att personen är 30 år och att denne skulle blivit 85 år i förorten. Låt oss, för att få en enkel kalkyl, anta 2.7 miljoner personer i Sverige bor relativt centralt i städer. Det är denna grupp som förlorar 27 000 friska år per år. Eftersom det totala antalet år för denna grupp är 2,7 miljoner levnadsårs per år så innebär det att de förlorar 1 procent av sitt liv på grund av den dåliga luften, det vill säga 3.65 dagar per år. Om du flyttar in som 30-åring i stadsdelen med dålig luft så kommer du på 55 år att tappa cirka 200 dagar, det vill säga cirka 7 månader av ditt liv. Ifall förortsbon lever till 85 kommer du som bor i den dåliga luften inne i stan att leva 84 år och 5 månader.

Det finns säkert något fel i denna kalkyl och jag välkomnar den som kan rätta den! Men det är det bästa jag kan åstadkomma.

De höga bostadspriserna längst gatorna med dålig luft framstår dock som begripliga om de boende räknar som jag gjort. Det finns säkert ganska många som är beredda att avstå från 7 månader av sitt liv för att bo på Valhallavägen istället för hos oss ute i Farsta.

I stunder när jag är på mitt konspiratoriska humör tänker jag att miljöforskarna verkar vara mer intresserade av att presentera sina resultat så att de skrämmer folk (och därmed kan ges mer forskningspengar) än att presentera resultaten på ett begripligt sätt. Inte konstigt att människor tappar tilltron till forskning.

Hans Lind
Professor i fastighetsekonomi

Ämnen i artikeln:

Hans Lind

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.