Recept för en levande stad

Det ligger guldklimpar därute på våra gator och torg! Allt fler fastighetsägare och stadsutvecklare inser den affärsmässiga potentialen i tillfällig arkitektur, samtidigt som invånarna applåderar de lyckade satsningarna.

Förra hösten skrev jag här om hur byggnader kan återanvändas i ett samhälle som förändras i snabb takt. Denna recycling kan med framgång appliceras på rummen mellan husen.

Världens mest berömda exempel på arkitektonisk recycling är förmodligen the High Line på Manhattan. Några kvarter därifrån finns Bryant Park, en oas bland höghus. På 1970-talet skulle det aldrig falla turistbyrån in att rekommendera ett besök. Idag strömmar besökare dit från hela världen. Bryant Park i ny tappning skapades av fastighetsägarna i de omgivande kvarteren och drivs som ett privat, icke vinstdrivande bolag. Ökad energi och livskvalitet har ökat fastighetsvärdena i hela området.

Men det behöver inte kosta miljarder att skapa nya älskade stadsrum. Även blygsamma och tillfälliga förändringar kan leda till långsiktig utväxling. Jag vet av egen erfarenhet att smart arkitektur och ett gäng lastpallar räcker långt.

Ett exempel är Pallis i korsningen Götgatan-Åsögatan i Stockholm. Denna pop up-park växte fram på initiativ av kringboende eldsjälar, med stöd av bl.a. White och Fastighetsägarna. Med loungebänkar, grönska och egen sandstrand blev Pallis vårens succé på Södermalm. Tillfällig arkitektur är snabb och direkt utan utdragna processer, och när alla parter samspelar kan vi skapa urban magi!

Utställningen Reprogramming the City på Arkitektur- & Designcentrum i Stockholm visar hur man kan ”hacka” stadens utformning och funktioner. White medverkar med en pocket park som visar hur vi kan höja livskvaliteten i en tät stad och producera ekosystemtjänster som renar luft och vatten, minskar buller och får oss att må bättre.

Se också på Vasakronans initiativ att öppna Sergelterrasserna mot Sveavägen för allmänheten, liksom Diligentias fina taklandskap på Skandias gamla kontor på Sveavägen 44. Befintliga miljöer ges nytt innehåll. Det är tydligt att fastighetsägarna börjat vidga sina vyer, lyssna på gräsrötterna och vågar investera i enkla lösningar med långsiktig potential. Att demokratisera mellanrummen är varumärkesbyggande.

Samma sak har jag sett i Göteborg i flera år. Förnyelsen av Magasinsgatan är det mest kända exemplet, en veritabel succé som numera ingår i stadens turistmarknadsföring. På Tredje Långgatan har den gamla auktionshallen omvandlats till ett attraktivt matmecka samtidigt som trafikkontoret gett klartecken för gågata ”på försök” med växter och uteliv. Och häromveckan befann jag mig i Östra Nordstan och upptäckte hur den gråtrista stumpen av Spannmålsgatan plötsligt kokade av glatt folkliv.

Receptet: några enkla formgjutna soffor, bord och fåtöljer samt två foodtrucks. Svårare än så behöver det inte vara. Tänk hur mycket dold potential som finns i våra städer!

Ulla Bergström
Kontorschef Stockholm, White Arkitekter

Ulla Bergströms krönika finns publicerad i Fastighetsnytt 4/2015.