Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Proptech, hur långt har vi egentligen kommit?

”Fastighetsbranschen digitaliseras” är ord som verkligen slitits ut under 2020. Vi läser om ”proptech-boom” och ”digital revolution” men hur långt har vi egentligen kommit? undrar Jens Björk, medlem i MERC Talangnätverk och vd på Planima.

Publicerad: 10 december 2020, 13:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Jens Björk.

Foto: Planima


Ämnen i artikeln:

ProptechMerc

På Linkedin hittar vi numera en uppsjö av bombastiska jobbtitlar som fastighetsbranschen aldrig tidigare hört talats om. Det snackas artificiell intelligens, blockkedjor och internet of things (IoT) på ett sätt som får vartenda fastighetsbolag att låta som en Silicon Valley-startup från 2010.  

När vi startade Planima 2015 så var inte ”proptech” ett ord jag slängde mig med. Om jag hade gjort det bland andra människor, så hade jag förmodligen orsakat kollektiv nackspärr av allas simultana huvudskakningar. Idag däremot, så skapar proptech i stället ett pirr i magen och det finns en uppsjö av nya spännande bolag som driver utvecklingen snabbt framåt. 

Men det finns ett problem! Dessa bolag är väldigt svåra att hitta och få en överblick över.  Därför gjorde vi på Planima en kartläggning av alla svenska startups inom proptech som vill hjälpa fastighetsägare. Men hur kommer det sig att proptech-bolag inte hörs igenom bruset tillräckligt bra? Vi börjar med att titta på hur verkligheten ser ut. 

Hur digital är fastighetsbranschen? 

Digitaliseringen inom fastighetsbranschen lämnar tyvärr mycket att önska. Fortfarande utförs många arbetsuppgifter på papper och från hyllorna sneglar pärmarna anklagande på oss. En enda felanmälan kan skapa en hysterisk fars av trapphusspringande, frustrerande telefonsamtal och färgglada, men borttappade, lappar. I fastigheterna sitter dyr utrustning av en mängd olika fabrikat som i bästa fall fungerar som den ska, men som inte är mer uppkopplad än en häftapparat. Fastigheterna slukar energi och sliter på planeten mer än nödvändigt. 

Detta för oss osökt in på fastighetssystemen. Dessa allt-i-allo-program som människor tillbringar en stor del av sin vakna tid i och som förväntas sy ihop säcken. Ett otacksamt arbete och ett orimligt krav att ställa på ett och samma system. När vi möter fastighetsägare skruvar de ofta på sig när de berättar om vilka utmaningar de står inför med sitt system. Detta på grund av att dessa program är så tunga och innehåller år av diverse kundanpassningar, vilket leder till att de kräver ständig omvårdnad, utbildning och kanske framför allt – konsulttimmar. 

Det började ju bra ”back in the days”, vart gick det snett? 

Om vi backar bandet så har fastighetssystemen och andra teknikleverantörer gjort ett superviktigt jobb ända sedan 80-talet. När det begav sig var ju dessa bolag de stora  proptech-stjärnorna. Och vad de lyckades! Bolag vi i dag skämtsamt kallar för ”drakar” har lagt grunden för den utveckling vi nu upplever. En stark insats som förtjänar att hyllas!

Men utvecklingen tuffar på och ställer ständiga krav på förnyelse. Kundvärde 2020 är ju något helt annat än kundvärde anno 1990. Med smarta telefoner i så gott som allas händer, internetuppkoppling i princip överallt och appar som kan laddas ner direkt till byxfickan en lördag lagom till ”Så mycket bättre”, så har människor i dag helt andra förväntningar på vad ett ”system” ska göra, och inte minst hur det gör det. Användare är idag väldigt kräsna när det kommer till användarupplevelse och när drakarna inte hinner möta de nya behov som uppstår, då tittar kunderna sig om efter andra lösningar – något som naturligtvis snappas upp av duktiga entreprenörer. Först nu är suget och glappet så pass stort att det inte går att blunda för, och det kommer i form av #proptech. 

Läs även: Ska ditt fastighetsföretag flytta data till ett datacenter? Här är några tips!

Varför hinner inte drakarna anpassa sig till användarens behov? Ja, det får naturligtvis varje enskilt bolag svara för, men förutom att stora företag av sin natur rör sig långsammare än mindre företag så tycks taktiken ibland vara att helt enkelt inte släppa in nya aktörer på marknaden. Ett av dessa bolag redogör exempelvis i sin årsredovisning att de har ”en position med höga inträdesbarriärer”, vilket tyvärr blir väldigt talande. Barriärerna är självklart härliga för dessa företag och deras aktieägare att mysa bakom, men det är inte alls bra för kunderna, deras fastigheter eller hyresgäster. Och även om de skulle ha ambitionen att förnya sig, så är de tyvärr för djupt innästlade i kundanpassningar och komplex systemarkitektur för att kunna möta de nya krav som ställs. 

Fastighetsägarna sitter därmed fast. Det som tidigare var revolutionerande håller på att bli ett stort hinder för innovation. 

Proptech-kartan öppnar vägen framåt 

Fastighetsägare som velat göra något åt situationen har stått inför en Everest-klättring.  Förutom inlåsningseffekter i fastighetssystem och svårigheten i att vara beställare av IT lösningar – en respektabel kunskap i sig – så har det varit väldigt svårt att bilda sig en uppfattning om vad som finns utanför de höga barriärerna. Somliga förlitar sig på att nya standarder för integrationer ska riva barriären (t.ex. FastAPI och RealEstateCore). Jag är positiv till dessa projekt, men de har inte fått någon reell påverkan på branschen. 

Läs även: Krönika: Två främlingar i en tvättstuga

Men även om proptech-revolutionen inte är i full gång så är vi på rätt spår. Det första steget blir så klart att skapa medvetenhet och det är just därför vi tog fram proptech-kartan. Vi tycker att fastighetsägare behöver en bra överblick över alla fantastiska produkter som redan finns idag, där du enklare kan räkna hem vinsten utan mödosam konfiguration och många konsulttimmar. De flesta produkterna på kartan går till och med att prova gratis eller i ett småskaligt och väldefinierat pilotprojekt. När det knappt kostar något att prova, har du råd att låta bli? 

Vi har alltså en bit kvar, och jag påstår att det är upp till den nya generationen av produkter och tjänster snarare än det äldre gardet att stå för innovation och förnyelse. Med en enkel och uppdaterad karta kan vi ge varandra bättre förutsättningar att tillsammans utforska öppna standarder, integrationer och kommunikation mellan oss. I den bästa av världar så ska ju även de stora drakarna vara med på tåget. Det som tidigare var en Everest-klättring kan förhoppningsvis bli en solig vårpromenad i nedförsbacke med en glasstrut i näven! 

Jens Björk, är ingenjör inom software engineering, medgrundare och vd på Planima, ett proptech-bolag samt medlem i MERC Talangnätverk, fastighetsbranschens främsta talangnätverk där unga talanger erbjuds en plattform för att träffas, utbyta erfarenheter och skapa långsiktiga samarbeten. 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ProptechMerc

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.