Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Krönika

Planerarnas röst

Publicerad: 28 maj 2015, 14:55

Kristina Grange

I Liftarens guide till Galaxen upptäcker huvudpersonen en dag att huset han bor i håller på att demoleras.


Krönika ur Fastighetsnytt nummer 3, 2015

I Liftarens guide till Galaxen upptäcker huvudpersonen en dag att huset han bor i håller på att demoleras. Att han inte har skaffat sig information om detta, genom att i tid ha tagit sig till kommunhusets utställningsavdelning, belägen i dess strömlösa källare, för att med ficklampa leta upp det utställda planförslaget och där klaga på det, kan givetvis inte lastas någon annan än honom själv.

Läser man de senaste årens statliga utredningar tar det inte lång tid innan denna serie från Thatcherismens era dyker upp i tankarna. Snudd på vilka förändringar som helst verkar i dag kunna legitimeras i bostadskrisens namn. Förslag som framförts på senare år har således tagit sikte på färre samråd, slopade krav på kungörelser, slopade krav på detaljplan om kraven kan specificeras på en mer övergripande nivå och planen inte medför betydande miljöpåverkan, bygglovsbefrielse som huvudregel, och delegering av antagande av planer från kommunfullmäktige till byggnadsnämnd med konsekvensen att besluten inte längre skulle vara offentliga. Plangenomförandeutredningen underströk att med förändringar som dessa kan ”stora samhällsekonomiska vinster” åstadkommas, eftersom ”tid är pengar i samhällsbyggandets värld”.

I ett av remissvaren kan man läsa att om förslagen skulle gå igenom skulle det innebära stora inskränkningar för medborgardeltagandet, med allvarliga följder för legitimiteten. Det skall understrykas att regeringen slutligen valde att inte gå fullt så långt som utredningen ville. Riksdagen valde också att säga nej till några av de förslag som regeringen lade fram. Därför krävs fortfarande detaljplan och bygglov i svensk planering. Svenska medborgare får visserligen inte samma information om pågående projekt, eller samma möjligheter att samråda om lösningarna, som de hade tidigare, men de har fortfarande möjlighet att påverka. Och beslut om planprocesser skall också fortsättningsvis vara offentliga i Sverige. Men trenden är tydlig: mer effektivitet, mindre demokrati.

Det utreds från alla håll och kanter när det gäller svensk planering nu, och mycket tyder på att vi ser en pågående politisering av planeringen. Med utgångspunkt i det begränsade intresse som tidigare visats kommunal planering kan man ha förståelse för om den svenska planerarkåren har blivit lite tagna på sängen av detta nymornade intresse. Svenska planerare har också en starkare tendens att uppfatta sin roll som neutral än vad deras internationella kollegor har. Men de svenska planerarnas röst behövs i debatten när förslagen om förändringar duggar tätt. Våra folkvalda politiker skall givetvis ha sista ordet. Men planerarnas kunskap behöver komma till uttryck, innan förslagen blir politik.

Kristina Grange
Forskare och lärare vid NMBU, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.