Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag03.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Krönika

Nödvändigheten av en social bostadspolitik

Publicerad: 5 April 2016, 13:28

Göran Cars.

Foto: Sigurdur J. Olafsson.

Det grundläggande problemet är att det vi byggt är för dyrt för dem som är i allra störst behov av bostad. Slutsatsen är glasklar. Vi måste kunna erbjuda bostäder till väsentligt lägre kostnader än idag. Det finns inget quick-fix.


Ämnen i artikeln:

Göran Cars

Bostadsbyggandet i Sverige har ökat under de senaste åren. Det är bra, men inte tillräckligt. Det grundläggande problemet är att det vi byggt är för dyrt för dem som är i allra störst behov av bostad. Slutsatsen är glasklar. Vi måste kunna erbjuda bostäder till väsentligt lägre kostnader än idag. Det finns inget quick-fix. Det som krävs är en politik som tar ett samlat grepp.

Ett första spår handlar om att utmana marknaden att tänka nytt – att bygga billigare. Det krävs ett nytänkande inom byggbranschen, men avgörande viktigt är också ett utvecklat samspel med kommunerna; markpris, plankostnader och planeringsprocessens organisation. En nyckel till billigare bostäder ligger i att kommunerna avstår från detaljerade planer och istället i tidiga skeden utmanar marknaden med tydliga målbilder om kvaliteter man vill se realiserade.

Men utöver detta krävs åtgärder som tar sin utgångspunkt i det faktum att många idag inte har den betalningsförmåga som är en förutsättning för ett affärsmässigt byggande. Jag är övertygad om att denna ekvation inte går att lösa med mindre än att staten skjuter till ekonomiska resurser. Så långt är många överens, men på frågan om hur dessa resurser ska användas går meningarna isär. Jag tycker att två vägval känns mycket problematiska. Vissa förordar en social housing-modell med byggande av nya bostadsområden för resurssvaga. En sådan modell skulle bidra till ökad stigmatisering, skärpa segregationen och därmed ytterligare hota den sociala sammanhållningen. Också förordandet av generella produktionssubventioner finns det skäl att ställa sig tveksam till. Historien manar till eftertanke. Det är lätt att vinsterna från produktionsstöd går rakt ner i byggarens fickor.

En framkomlig väg ligger istället i att öka de ekonomiskt svaga hushållens möjligheter till efterfrågan. Ett intressant alternativ ligger i att, med internationell förebild (affordable housing), skapa ett system som innebär att också hushåll med svagare ekonomi kan efterfråga nybyggda bostäder. En svensk variant av detta är den så kallade Göteborgsmodellen där Älvstranden Utveckling AB angett som förutsättning för exploatering i Frihamnen, att en viss andel av lägenheterna ska ha en låg hyra. Initiativet är intressant men inte invändningsfritt. Ett annat sätt att uppnå samma effekt är att utveckla ett system som innebär att en viss andel av lägenheterna i ett nybyggt projekt förmedlas till boende med lägre inkomster, och att sedan staten går in och subventionerar fastighetsägaren för differensen i förhållande till om lägenheten skulle hyressatts på vanligt sätt. Ett sådant system för att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande, åt de som är i störst behov, vore ack så mycket effektivare än det sätt på vilket vi idag direkt eller indirekt subventionerar bostadssektorn.

Göran Cars
Professor i stadsplanering vid KTH

Ämnen i artikeln:

Göran Cars

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.