lördag3 juni

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Krönika

Kajsa Crona: Behåll P3!

P2 är radiokanalen med klassisk musik. Det mesta som sänds är komponerat mellan 1500-talet och tidigt 1900-tal. Jag gillar klassisk musik och när jag vet något om verket, om tiden när det skrevs, om kompositörens liv och vad kompositören ville att musiken skulle berätta blir det ofta ännu bättre.

Publicerad: 10 maj 2023, 09:08

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kajsa Crona leder verksamheten på Tengbom arkitekter region väst och undervisar i Boendets arkitektur på Chalmers.

Foto: Kristin Lidell


Ämnen i artikeln:

Tengbom ArkitekterChalmersGöteborg

Även inom arkitektur pratar man om klassisk stil. Precis som inom musiken finns det gott om klassiska epoker från 1500-talets renässans till det tidiga 1900-talets nationalromantik. De klassiska stilarna inom arkitekturen avlöser varandra och går in i varandra. Att vi kallar dem för klassiska beror på att de alla ville manifestera antikens ideal. Som motsats till den klassiska stilen ställs den modernistiska. I Sverige kallades den modernistiska stilen som introducerades på 30-talet för funkis.

Funktion före utseende

Den bröt med de klassiska idealen både exteriört och interiört. Inom de klassiska idealen är symmetri och uppdelning i fasaden överordnat rummens placering till varandra, och fönster placeras snarare efter fasadens behov än rummets. Den modernistiska tanken menar i stället att fönster ska placeras där de bäst tjänar de inre kvaliteterna och att varje rum ska ha en funktion. Storleken på rummet bestäms av funktionens behov. Jag ska sova i ett sovrum, äta i ett matrum, umgås i ett vardagsrum och så vidare.

De senaste åren har fler och fler politiker runt om i Sverige börjat prata om den klassiska stilen inom arkitektur som en förebild som arkitekter ska använda sig av när vi ritar nya byggnader.

De tidiga modernisterna ville att alla människor skulle få mer dagsljus in i sina bostäder och mer grönska utanför fönstret. I Sverige blev funkisen en stil som symboliserade mer välstånd och hälsa till folket. De senaste åren har fler och fler politiker runt om i Sverige börjat prata om den klassiska stilen inom arkitektur som en förebild som arkitekter ska använda sig av när vi ritar nya byggnader. Det sägs gärna med en ton som antyder att det är den klassiska stilen som är den vackra. En del politiker uttrycker att de vet att det är den klassiska stilen som folket gillar, och att arkitekterna därför ska rita nya byggnader i klassisk stil. Det finns exempel på kommunpolitiker som styr vad som ska byggas genom att bara ge bygglov till arkitektur i klassisk stil eller ställa det som krav i exploateringsavtal.

Plats för olika stilar

En ny byggnad i staden kan tillföra många nya värden. Fasadens uttryck är bara en liten del av vad en byggnad gör. Men fasaden kan berätta om platsen genom att fånga de grannbyggnader som finns. Den kan berika grannskapet genom en ny årsring. Ibland kan en ny byggnads fasad spegla tidigare epokers ideal, ibland kan den fånga känslan från andra tiders ideal men omtolka dem i nutida uttryck, och ibland kan den nya byggnaden bryta med omgivningen för att genom skillnaden förstärka upplevelsen av både det nutida och det dåtida. För mig är varje plats unik och arkitektens arbete är att sammanväga platsens förutsättningar med behovet av funktion.

Jag gillar P2 men tycker vi ska behålla P3. Jag tycker vi ska tillåta både rock, pop, jazz, världsmusik och konstmusik. Det är inte politikens uppdrag att begränsa vad medborgarna lyssnar på.

/ Kajsa Crona, som ritar hus och leder verksamheten på Tengbom arkitekter region väst och undervisar i Boendets arkitektur på Chalmers

* I den tryckta upplagan av Fastighetsnytt placerade vi av misstag Kajsa Crona på ett annat bolag.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev