Måndag06.04.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Sök

Krönika

Hur kommer prototypsamhället påverka städerna?

Publicerad: 17 November 2018, 09:00

Mia Wahlström.

Trots att fenomenet utvecklats under en lång tid, framför allt inom design och digitala utvecklingsverksamheter, är prototypsamhället säkerligen ett nytt begrepp för många. Innebörden är att vi måste lära oss leva med att produkter och tjänster som vi köper med avsikt att börja använda dem, inte är färdigutvecklade.


Ämnen i artikeln:

Mia WahlströmTyréns

Krönikan är även publicerad i Fastighetsnytt nummer 5, 2018.

En god vän till mig nämnde nyligen prototypsamhället som något vi måste förhålla oss till i vår digitala samtid och framtid. Trots att fenomenet utvecklats under en lång tid, framför allt inom design och digitala utvecklingsverksamheter, är prototypsamhället säkerligen ett nytt begrepp för många. Innebörden är att vi måste lära oss leva med att produkter och tjänster som vi köper med avsikt att börja använda dem, inte är färdigutvecklade. De är betaversioner som vi ska vidareutveckla tillsammans med producenterna. Vi har redan vant oss vid att exempelvis mjukvara uppdateras kontinuerligt med alltifrån bugfixar till nya features och finesser.

Prototypsamhällets drivkrafter är många. Den tekniska utvecklingen går fort – förutsättningar och möjligheter förändras snabbt och kontinuerligt. Samtidigt ökar kompetensen hos konsumenterna, vilket innebär att sannolikheten att skapa en lyckad produkt ökar om man tidigt bjuder in användaren i processen.

Jag kan inte undgå att fundera på hur detta kan komma att påverka planering och utveckling av städer i framtiden. Vi har sedan 70-talet bjudit in medborgare i tidiga skeden av stadsutvecklingsprocessen för att ta del av deras synpunkter och eventuellt revidera förslag. Men hur skulle det se ut om vi faktiskt började bygga betaversioner av byggnader och infrastruktur, gjorda för att utvecklas och förbättras löpande och kanske aldrig bli helt färdiga?

Det finns redan exempel (snarare experiment) på prototyputveckling inom samhällsbyggnad. Jag tänker bland annat på living labs – bostäder där de boende lever i en miljö som ständigt förändras och utvärderas. Parallellt pågår forskning, ofta med syfte att besvara frågor om hur man kan bygga och bo hållbart. Ett living lab är således en testbädd för hållbart boende.

Ett annat exempel är projektet Testbed Kiruna, som ska ge företag i regionen möjlighet att utveckla nya lösningar, tjänster och produkter inom hållbarhet. Kiruna har förvisso unika förutsättningar eftersom man bygger (om) staden ”från början” och living labs är kontrollerade miljöer anpassade för experiment. Men, det är ändå nyttigt att fundera på om vi på liknande sätt kan uppgradera medborgarinflytandet i stadsutvecklingen samtidigt som vi förbättrar förutsättningarna för hållbara smarta lösningar.

Vad tror ni till exempel om en detaljplan som antas i version 0.8 och sedan genomgår uppdateringar i takt med att exploatering påbörjas? Eller ett kvarter där inflyttning sker i version 0.5? Engagemanget hos boende påverkas ofta positivt av att vara med mer i utvecklingsprocessen och förutsättningar för att skapa verkligt innovativa lösningar ökar markant om möjlighet ges att testa sig fram. Det finns självklart utmaningar, men digitaliseringen flyttar hela tiden ramarna för vad som är möjligt. Jag ser fram emot nya Stockholm City, version X!

Mia Wahlström
Avdelningen strategisk samhällsanalys, Tyréns

Ämnen i artikeln:

Mia WahlströmTyréns

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.