Måndag17.02.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Sök

Krönika

Hur får vi marknader att fungera?

Publicerad: 21 Februari 2015, 08:49

Hans Lind.

Gillar man marknader bör man gilla en hel del regleringar. Marknader hotas nämligen från två olika håll.


Ämnen i artikeln:

Hans Lind

Tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 1, 2015

Gillar man marknader bör man gilla en hel del regleringar. Marknader hotas nämligen från två olika håll. Det ena hotet är olika intressegrupper som arbetar för att genomföra regleringar för att gynna sina egna intressen. Den hyresreglering vi haft i Sverige under de senaste 60 åren är ett exempel på detta. Det är ju en reglering som under dessa år främst hållit nere hyrorna i äldre hus i områden där det i huvudsak bor ekonomiskt starka grupper.

Men marknader hotas också av personer som inriktar sig på att tjäna pengar på att lura människor och ta bra betalt för varor och tjänster av tvivelaktigt värde. I min förra krönika tog jag upp behovet av en tuffare ockerlag som förbjuder orimligt höga priser, det vill säga priser som är så höga att ingen välinformerad person skulle acceptera dem om man inte var i en tvångssituation. På en dåligt fungerande marknad kan det främsta problemet dock vara kvaliteten på de varor som levererats. Typexempel är dåligt genomförda privatiseringar inom vård och skola där samhället betalat ett normalt pris men fått en dålig produkt.

Allt fler bostäder ägs idag av enskilda hushåll eller av bostadsrättsföreningar som styrs av amatörer. Vi har redan sett rader av exempel på problem för hushåll som behöver byggrelaterade tjänster. De värsta exemplen har vi kunnat se på program som Byggfuskarna. I framtiden finns det betydande risker för att bostadsrättsföreningar får svårt att veta vilka företag som är kompetenta och seriösa, och vilka som åtar sig uppdrag som de inte klarar av eller inte gör ordentligt.

En klassisk metod för att hantera en situation där köpare av en tjänst har begränsade kunskaper, och är beroende av tjänster från en leverantör som är betydligt mer välinformerad, är olika former av auktorisationsförfarande. Vi har haft det under lång tid för läkare. Det är obligatoriskt för fastighetsmäklare som säljer sina tjänster till hushåll och det finns frivilliga auktorisationssystem för fastighetsvärderare och fastighetsförvaltare.

Ett auktorisationsförfarande har ur ett konsumentperspektiv två effekter. Den första innebär att det finns en förhandsgranskning av personen. För att få auktorisationen måste vissa krav vara uppfyllda och det minskar risken för inkompetenta aktörer. Den andra effekten är att riskerna med för att leverera en dålig produkt ökar eftersom det kan leda till att man förlorar auktorisationen. Därmed minskas risken att företaget inte anstränger sig.

Inte minst när det gäller ”hushållsnära” byggtjänster tror jag det är dags att införa obligatoriska auktorisationsförfarande om det någonsin ska bli någon ordning på den marknaden! Obligatorisk auktorisation för fastighetsförvaltare som arbetar åt bostadsrättsföreningar är också viktig, inte minst för att förebygga framtida problem när allt mer komplexa tekniska system ska skötas.

En vanlig invändningar mot auktorisationsförfarande är att de begränsar konkurrensen. Detta är dock en kortsiktig synpunkt – för hur blir det på sikt med konkurrensen ur ett konsumentperspektiv om oseriösa aktörer tränger ut seriösa? Min bedömning är att marknadsförespråkarna varit alldeles för naiva och inte förstått hur viktigt det är att med smarta regelverk som försvårar för oseriösa aktörer. Självklart måste man från fall till fall diskutera vad som är välmotiverade krav och vad som är orimligt höga krav som syftar till att utestänga andra från marknaden. I en fungerande marknadsekonomi ska inte varje enskild konsument behöva lägga ner en massa tid på att kolla upp olika företag och oroa sig för om man verkligen får en prisvärd produkt eller tjänst!

Hans Lind
Professor i fastighetsekonomi, KTH, Stockholm

Ämnen i artikeln:

Hans Lind

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.