Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Krönika

Förslag om ränteavdrag ­riskerar slå mot kommunsektorn

Publicerad: 14 September 2012, 11:47

Mats Kinnwall

Under våren presenterade regeringen ett förslag om begränsningar av ränteavdrag. Bakgrunden är att regeringen vill förhindra att de privata företag som verkar inom den svenska välfärdssektorn men som är registrerade i utlandet ska kunna undvika att betala skatt i Sverige.


Ämnen i artikeln:

Mats Kinnwall

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 4, 2012

Under våren presenterade regeringen ett förslag om begränsningar av ränteavdrag. Bakgrunden är att regeringen vill förhindra att de privata företag som verkar inom den svenska välfärdssektorn men som är registrerade i utlandet ska kunna undvika att betala skatt i Sverige.

Frågan har blivit glödhet i synnerhet med anledning av den debatt som rasat om vinsters vara eller inte vara i företag inom vård, skola och omsorg. Ett vanligt sätt att minska eller undkomma skatt för dessa företag är att låna ut pengar till ett svenskt dotterbolag till relativt hög ränta. Dotterbolaget får därmed möjliget att göra kostnadsavdrag för räntan. Inkomsträntan går till ett annat dotterbolag eller moderbolaget som är registrerat i ett lågskatteland – en så kallad räntesnurra. Därmed undkommer bolaget svensk vinstskatt.

Nu har således regeringen lagt fram ett förslag som går ut på att begränsa rätten att dra av kostnader för ränta på interna lån. Räntan ska bara få dras av om den bedöms vara affärsmässig eller om mottagaren beskattas över en viss nivå. Förslaget kommer med nuvarande utformning även att ha bäring på den svenska kommunsektorn. Kommuner och landsting skiljer sig emellertid från övriga aktörer – inklusive kommunala bolag – inom välfärdssektorn genom att de inte betalar skatt. Skälet är att Riksdagen ansett att kommunerna ska vara befriade från inkomstskatt vilket också innebär att kommunerna inte betalar skatt på ränteinkomster.

I många fall har kommuner och landsting bolagiserat verksamhet, exempelvis sjukhus, äldreboenden et cetera, för att på så sätt försöka öka effektiviteten. I och med att det är dyrare för dessa bolag att låna är det i de allra flesta fall kommunen eller landstinget som lånar upp pengar i marknaden. I nästa steg lånar internbanken i kommunen eller landstinget i sin tur ut pengar till de kommunala bolagen. Detta är ett sätt att göra kommuneras och landstingens totala räntekostnader lägre och ger dem möjlighet att ha en lägre skattesats för sina invånare än vad som annars hade varit fallet. I dag lånar kommunala och landstingskommunala bolag nästan 170 miljarder kronor av sina ägare.

De interna lånen utgör i dagsläget mer än 60 procent av alla lån inom kommuner, landsting och deras bolag. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har skrivit ett remissvar där man förklarat att konsekvenserna med det liggande förslaget blir högre upplåningskostnader för de kommunala bolagen. Med de föreslagna reglerna riskerar ju bolagen att hamna i en situation där man måste låna direkt från bankerna till högre ränta än om man kan låna i kommunens internbank. I så fall innebär förslaget därför att staten inte kommer att få in mer skattemedel från de kommunala bolagen samtidigt som de enda som tjänar på förslaget är banksektorn. Dessutom rimmar förslaget illa med regeringens önskemål om ökat bostadsbyggande: Den föreslagna regelförändringen kommer ju att innebära att det blir dyrare för allmännyttan att låna.

Man kan misstänka att regeringens förslag delvis provocerats fram av medierapporteringen. Det har till exempel förekommit rapporter om att kommunerna tar ut skyhöga räntor på de interna lånen till sina bolag. Detta stämmer inte, vilket visas i en utredning gjord av Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO). Räntenivåerna på lån med löptider under 2 år som tas upp nu ligger kring 2,4 procent. Det genomsnittliga påslaget till kommunerna låg under 0,4 procentenheter för år 2011.

Det vore rimligt att tillåta avdrag för en ränta motsvarande den genomsnittliga statslåneräntan föregående år uppräknad med 300 procent. Med detta upplägg kan de kommunala bolagen låna med lite längre löptid samt ges en viss flexibilitet i samband med snabba förändringar av statslåneräntan. Utifrån räntan hittills i år skulle bolagen då få göra ränteavdrag för 4,65 procent ränta under år 2013. Man skulle i princip kunna tänka sig en ännu lägre ränta men här kompliceras situationen för de kommunala bolagen av EUs statsstödsregler som inte tillåter att räntan sätts för lågt. Detta är olagligt enligt EU-rätten eftersom de kommunala bolagen då kommer att gynnas på andra företags bekostnad.

Så här långt har dock synpunkterna i SKLs remissvar i princip inte medfört några förändringar i lagrådsremissen jämfört med det ursprungliga förslaget.

Mats Kinnwall
Chefsekonom, Sveriges Kommuner och Landsting

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 4, 2012

Ämnen i artikeln:

Mats Kinnwall

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.