Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag25.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Krönika

Ett havererat system

Publicerad: 7 December 2016, 14:36

Tomas Ernhagen, chefekonom på Fastighetsägarna Sverige.

Foto: Fastighetsägarna.

Trumpen har vunnit valet i USA och världen bävar. Då väljer jag att skriva en krönika om det havererade svenska hyresförhandlingssystemet. Är det något fel på snubben, kanske någon undrar. Rimligt. Jag kan bara försvara mig med att det finns en större fråga gömd bakom mitt nördiga intresse.


Ämnen i artikeln:

Tomas Ernhagen

Krönikan publiceras även i Fastighetsnytt nummer 6, 2016, som utkommer på fredag.

Trumpen har vunnit valet i USA och världen bävar. Då väljer jag att skriva en krönika om det havererade svenska hyresförhandlingssystemet. Är det något fel på snubben, kanske någon undrar. Rimligt. Jag kan bara försvara mig med att det finns en större fråga gömd bakom mitt nördiga intresse. Den gäller bostadsbristen och det växande utanförskap som följer av den. Förhandlingarna om bostadshyrorna har nämligen bara lyckats uppnå två saker, att hålla nere hyrorna för höginkomsttagare i landets innerstäder och att skapa en astronomisk brist på hyresrätter.

De med goda inkomster och klassiska svenska efternamn är vinnare. Alla andra är förlorare. Ändå är det vänsterorganisationen Hyresgästföreningen (HGF) som är systemets mest hängivna försvarare. Galet? Ja, men det finns en förklaring. HGF företräder enbart befintliga hyresgäster, inte de bostadssökande och definitivt inte framtida generationer. Då är det rationellt att till varje pris kämpa för att hålla nere hyrorna. Att det samtidigt rycker undan mattan för dem som vill bygga och äga hyresrätter spelar mindre roll. Det är först på längre sikt de förödande effekterna syns. Sedan 1970 har hyresrättens andel av flerbostadsbeståndet i Stockholms innerstad fallit från 90 till 35 procent. Samtidigt har köerna till de få hyresrätter som finns kvar gått mot oändligheten.

Hyresförhandlingarna borde därmed vara intressanta även för folk utanför den inre nördkretsen. Bostadsbrist är ju inte bara ett problem för enskilda människor, det är också en långsiktig katastrof för samhällsekonomin. Fungerar inte bostadsmarknaden, fungerar inte heller arbetsmarknaden som den ska.

Vad är det då i systemet som skapar dessa problem? Varje år sätter sig HGF och Fastighetsägarna vid förhandlingsbordet för att komma fram till hur mycket den allmänna hyresnivån ska höjas året därpå. Det låter bra. En enkel mekanism ger dock HGF total makt över resultatet: HGF kan inte tvingas till en uppgörelse. Dess representanter kan luta sig tillbaka i förhandlingsstolarna och säga nej till alla förslag som de inte gillar, med enda konsekvens att det inte blir någon uppgörelse. Utan en uppgörelse blir det ingen höjning. Därför böjer sig enskilda fastighetsägare förr eller senare och acceptera den nivå som HGF bestämt. Något är trots allt bättre än ingenting.

Det finns ingen process som tar vid om förhandlingarna misslyckas. Det har gjorts försök med frivillig medling i hyresnämnden, utan framgång. Även där kan nämligen HGF säga nej utan annan följd att det inte blir någon uppgörelse. Låter det märkligt? Ja. Förstår våra politiker hur illa det fungerar? Tveksamt. Annars skulle de väl ha ändrat på det för länge sedan, eller…?

Tomas Ernhagen
Chefsekonom, Fastighetsägarna Sverige

Ämnen i artikeln:

Tomas Ernhagen

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.