Tisdag31.03.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Sök

Krönika

Ett glas vin

Publicerad: 28 Januari 2019, 14:30

Mary Juusela.

På en arbetsplats där pengar inte är ett problem är det fina drycker som plockas fram. Inget “skit”, som en av cheferna uttryckte det. I en företagskultur som skriker “ta lite mer, det hör till” är det samma sak varje fredag. Att tacka nej är inget alternativ för majoriteten av oss anställda. Inte när normerna sätts högst upp.


Ämnen i artikeln:

Mary Juusela

Fredag. Klockan är strax 15.00. Tre våningar upp, glasfönster ut mot Stockholms vibrerande cityliv. Majoriteten iklädda skräddarsydda kostymer, slipsar, krispiga skjortor, dyra klockor och blänkande vigselringar. Övriga bär eleganta kjolar, korrekta klänningar och uppknäppta blusar, allt i det senaste business-woman-stuket.

Likt ett lämmeltåg passerar kollegorna plikttroget mot köket. Jag reser mig och tittar ut genom dörren. Längre bort plockar cheferna fram vin- och champagneflaskorna. Ett tiotal. Jag tittar på dem som vägleder oss. Ivriga. Jag tittar på kollegorna. Blandade känslor. För mig, en klump i magen.

Jag dricker inte alkohol. Min farfar tjänstgjorde i andra världskrigets slut. Han tog till alkoholen för att orka med och klara av. Men han klarade inte av hemma, inte sina barn. Han var tydligen hemsk. Det har präglat min pappa på så många sätt i allmänhet och i hans relation till alkohol i synnerhet. Och då jag är min fars dotter, även mig.

Jag försöker dämpa en djup suck. Stålsätta mig. Går mot köket. Möter vd:n som direkt serverar mig ett glas vin. Jag vågar inte tacka nej. Det är ju högsta hönset! Alla dricker. Han tittar ingående på mig. Sedan säger han, när han tycker att jag är för sävlig, du är väl inte gravid?

Jag ser en äldre kollega lite längre bort i rummet. Han har anförtrott mig att han försöker sluta dricka. Att han har problem. Just nu har han glömt det. Eller förträngt. Han har ett glas champange i handen och skrattar högt med en grupp andra.

På en arbetsplats där pengar inte är ett problem är det fina drycker som plockas fram. Inget “skit”, som en av cheferna uttryckte det. I en företagskultur som skriker “ta lite mer, det hör till” är det samma sak varje fredag. Att tacka nej är inget alternativ för majoriteten av oss anställda. Inte när normerna sätts högst upp.

Frågan är, vem tänker på individen och den långsiktiga hälsan? Eller på barnen där hemma? Har vi något ansvar gentemot varandra vad gäller alkoholen på arbetet?

Mary Juusela
Grundare/VD
Lika Olika

Ämnen i artikeln:

Mary Juusela

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.