Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Energidebattören: Kärnkraftens tid är nu

Fossil energi har högst antal döda vid olyckor. Även när man räknar med Tjernobyl-katastrofen ligger kärnkraften lägst. För Sveriges vidkommande frågar man sig hur länge ska känslomässiga och emotionella värderingar för kärnkraften vara vägledande för politiska beslut?

Publicerad: 3 november 2022, 08:59

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Johnny Kellner, energidebattör. Till höger: Barsebäcks nedlagda kärnkraftverk.


Idag har Sverige sett på årsbasis ingen brist på el, däremot ett effektproblem. El-användningen var år 2020, 134 TWh. En analys från Energiföretagen visar att el-användningen i Sverige år 2045 kan fördubblas bland annat på grund av befolkningsutvecklingen som år 2030 beräknas ha växt med en miljon till 11 miljoner invånare.

Till detta kommer industrins kraftigt ökade elbehov och att antalet elbilar ökar. Sverige måste kunna garantera toppeffekt i form av reglerbar kraft under dygnets alla timmar med fossilfri el om vi ska stå fast vid vårt netto noll åtagande. Sverige har haft 12 kärnkraftsreaktorer, sex är nu avställda.

En utbyggnad av vindkraft löser inte kravet med stabil reglerbar el.

En utbyggnad av vindkraft i Sverige är väsentligt för att klara det totala årliga framtida el-behovet men det får inte ske på bekostnad av ett instabilt elnät. En utbyggnad av vindkraften löser inte problemen med toppeffekt och stabilitet. Sverige har ett elöverskott på årsbasis. Problemet är bara att el-överskottet i huvudsak inträffar sommartid som då inte kan flyttas vintertid. Vilka energisystem som sen är lönsamma är en definitionsfråga ur samhällssynpunkt.

Vad finns det för alternativ att välja på om vi från kontinenten inte kan importera el vid effektbrist? Något förbud för ny kärnkraft finns inte men är i praktiken omöjlig i dag. Enligt Miljöbalken kan tillstånd att bygga ges enbart på mark där det redan finns kärnkraftverk. Energibolagen och industrin anser att utan politiskt stöd, långsiktiga ”klimatneutrala” finans- och spelregler är kapitalriskerna för stora för nya stora investeringar.

Riskanalyser av olika energislag

Det är alltid kärnkraften som står i fokus när risker diskuteras. Dödligheten och olycksrisken kring fossil energi nämns mycket sällan i debatten. Fossil energi har högst antal döda och skadade vid olyckor jämfört med all annan produktion. Även när man räknar med Tjernobyl-katastrofen ligger kärnkraften lägst. Forskare världen över utvecklar nu den fjärde generationens små reaktorer för kärnkraft som ska kunna utnyttja kärnbränslet 100 gånger mer effektivt genom att återanvända bränslet flera gånger. Även uttjänt kärnbränsle från dagens reaktorer skulle kunna återanvändas.

Kärnkraftens olika generationer

Generation 1: De första forskningsreaktorerna på 1950-talet.
Generation 2: De äldsta kommersiella reaktorerna, till exempel de svenska kärnkraftverken.
Generation 3: Modernare anläggningar med bättre inbyggd säkerhet.
Generation 3+: De modernaste reaktorerna i dag med passiva säkerhetssystem och effektivare bränsleanvändning.
Generation 4: Dessa utnyttjar bränslet upp till 100 gånger effektivare än dagens reaktorer, vilket minskar lagringstiden av avfall. Forskning har pågått i många år.

Källa: Ny Teknik

kärnkraftstekniker kräver samverkad forskning, kapital, politisk mod, vilja, systemtänkande och inte minst långsiktiga ”teknikneutrala” finansiella spelregler för industrin. Energieffektivisering är nödvändig och är en bit på vägen men räcker inte till. För Sveriges vidkommande frågar man sig hur länge ska känslomässiga och emotionella värderingar för kärnkraften vara vägledande för politiska beslut?

Att bibehålla svensk kärnkraft för att få en stabil, pålitlig, reglerbar och förutsägbar el-effektförsörjning är än så länge nödvändigt. För investeringar i ny och bättre teknik finns inga genvägar utan det fordras politiskt ansvar och uthållighet.

Johnny Kellner, energidebattör

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev