Lördag15.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Krönika

”Det bidde en tummetott”

Publicerad: 16 December 2017, 11:00

Göran Cars.

Foto: Sigurdur J. Olafsson.

Kommer ni ihåg den gamla svenska folksagan om Mäster Skräddare? Denna saga har en påfallande aktualitet i svenskt stadsbyggande.


Ämnen i artikeln:

Göran Cars

Krönikan är även publicerad i Fastighetsnytt nummer 6, 2017.

Kommer ni ihåg den gamla svenska folksagan om Mäster Skräddare. En man går till skräddaren med en bit tyg för att få en rock sydd. Nästa lördag återkommer mannen. Skräddaren säger då att ”det bidde ingen rock, det blir ett par byxor”. De kommande lördagarna upprepas samma historia. Skräddaren upprepar att det kommer att bli ett allt mindre plagg. Denna saga har en påfallande aktualitet i svenskt stadsbyggande.

Hur många känner inte igen sig följande situation? Kommunen har bjudit in till en markanvisningstävling. I konkurrens har ett vinnande de förslag antagits och kommunens förväntan är att man ska få ett färdigt projekt med de kvaliteter som redovisades i detta förslag. Men så är det inte alltid. Ofta innebär den efterföljande planeringsprocessen att projektet av tekniska och kostnadsskäl prutas, det vill säga att kvaliteter successivt försvinner och att slutprodukten inte motsvarar det vinnande erbjudandet.

Detta bör föranleda oss att reflektera över tävlingsformens begräsningar. För att säkerställa en bra slutprodukt är organisationen av planprocessen och samspelet mellan parterna avgörande.  Idag kännetecknas ofta planprocessen av ett ställningskrig mellan parter i låsta positioner; en kommun som hävdar kvalitetsaspekter, och en motpart som lyfter frågor om ekonomi och genomförbarhet. ”Vi vill ha öppna bottenvåningar! Det är inte möjligt att räkna hem!” är ett typiskt exempel på denna typ av positionerande.

Alternativet, till ett för bägge parter ofruktbart ställningskrig, ligger i tidig samverkan – ett partnerskap mellan kommun och byggare. Ett väl fungerande partnerskap förutsätter dock en genomtänkt kommun som – utan att detaljreglera – tydligt uttalar vad det är man vill åstadkomma. Det kan handla om ett stadsbyggnadsprojekt i vilket kommunen formulerar ambitioner avseende exempelvis sociala frågor, miljö och andra kvaliteteter som man ser som angelägna.

Med denna kommunala plattform är nästa steg att tillsammans med byggföretaget gemensamt formulera en målbild för det aktuella projektet. Utgångspunkten är de ambitioner och kvaliteteter som kommunen vill realisera. Syftet med detta arbete är ytterst att konkretisera kommunens ambitioner. Kärnfrågan är hur olika kvaliteter kan realiseras. I svaret på denna fråga ligger partnerskapets kreativa och värdeskapande inslag. En viss kvalitet som är önskvärd såsom miljö, funktion eller variation i utformning, kan oftast tillgodoses på olika sätt. I det direkta samspelet mellan kommun och byggare kan olika handlingsalternativ gemensamt analyseras med avseende på måluppfyllelse, teknik och kostnader. Värdet av partnerskapet ligger i att av kommunens uttalade önskemål om kvalitet utmanar byggföretaget att utveckla lösningar som är de tekniskt och ekonomiskt mest effektiva för att nå den eftersträvade kvaliteten. Under plan- och byggprocessen blir ett gemensamt ansvar för parterna att väga och ta ställning till frågor om kvalitet och kostnad.

Göran Cars

Ämnen i artikeln:

Göran Cars

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.