Den smarta staden – en internationell affär

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 6, 2014

Vi behöver skapa en långsiktig vision för utvecklingen av våra städer! Urbaniseringen är ett faktum och ett globalt fenomen. Vi är många som vill bo i städerna. Det utbud som finns i staden är en attraktion med stark dragningskraft. Det upplevde jag själv när jag flyttade från Sundsvall i mitten av 80-talet för att studera i Stockholm. År 2050 kommer 70 % av jordens befolkning att bo i städer. Stadsbyggnad är något som borde engagera fler och vi behöver en debatt om staden där invånarna är delaktiga. Hur vill vi att staden ska utvecklas? Vilken typ av stad vill vi leva i? Det vi vet är att det måste vara hållbart.

Den moderna staden och funktionalismen. Det var den planeringsmodell som växte fram med en stark tro på framtiden och industriell utveckling under efterkrigstiden. Bilen massproducerades, blev tillgänglig för allmänheten och förverkligade funktionalismens idé att separera arbete, transporter, boende och fritid på ett sätt som tidigare varit omöjligt. Resultatet känner vi idag till som ”urban sprawl”, förorten, där Vällingby är ett tydligt exempel. Med ökad trafikmängd som följd.

I dagens stadsutveckling är istället mötesplatser ett viktigt inslag. Vi behöver skapa utrymme i staden på bilens bekostnad. Vi måste också ge tillbaka initiativet till stadens invånare – till skillnad från funktionalismen tror vi inte längre att det finns ett enda svar eller lösning. Ett bra exempel på detta är New York. Där har man tagit fram mål för att bli en mer hållbar stad med högre kvalitet för medborgarna. Det handlar om att förbättra gaturummet för gående, minska privat bilkörning och hitta nya mötesplatser. Times Square och Broadway är båda exempel på platser där man genomfört en förändring. Tidigare var 89 % av ytan på Times Square till för bilar och 11 % för gående – idag är torget bilfritt.

Mötesplatser: tre exempel
Jag fortsätter att hämta exempel från USA. ”Sandy” var namnet på den storm som i oktober 2012 drabbade miljoner av människor längs östkusten. Den fick stor påverkan på staden New York. Orkanen var en av de dyraste naturkatastroferna i landets historia, vilket återigen påvisar hur klimatet kan orsaka katastrofer vi står oförberedda inför. I syfte att hantera de strukturella och sociala sårbarheter som stormen visade på, initierades tävlingen ”Rebuild by design”. Genom att tävla med internationella interdisciplinära team uppnås hållbara lösningar genom innovativ planering och design. De sex vinnande förslagen finns utställda i Berlin från 6 december till 22 januari och är fantastiska exempel på hur vi bäst kan hjälpa samhällen att utvecklas långsiktigt hållbart.

Som ett led i återuppbyggandet efter katastrofen uppkom även den arkitekttävling som White vann, där målet var att ta fram en plan för hållbar stadsbyggnad för stadsdelen Rockaway i New York. Tusentals invånare förlorade sina hem, men katastrofen ledde också till en stark känsla av samhörighet i området. Genom att kanalisera de boendes engagemang och ge dem nya redskap att agera för områdets bästa kan vi tillsammans bygga upp staden på nytt. Whites vinnande förslag heter ”Small Means and Great Ends” (ung. enkla medel med stor effekt) och är en stadsplan som hanterar vatten på ett smart sätt. Den bygger på en serie småskaliga enheter som anpassar sig efter extrema väderförhållanden i en motståndskraftig helhet och samspelar med naturens krafter, likt en surfare på vågorna. Jag är övertygad om att ett holistiskt förhållningssätt varit den vinnande faktorn i detta projekt. Där samspel med människorna på plats, naturen, mångfald, engagemang och dialogarbete mellan intressenter och framtida brukare varit nyckelord.
Join us to shape our future! Så låter uppropet från den nystartade organisationen STHLMNYC, startat av Linda och Sander Schuur för att få till stånd ett utbyte mellan svenska och amerikanska arkitekter och där White är en av deltagarna. Som arkitekter har vi en viktig tradition av att dela med oss av våra kunskaper. I New York pågår just nu arbete med att utveckla vattennära områden på före detta industrimark och mark som tidigare varit förbehållen infrastruktur. Från Stockholm har vi goda erfarenheter att dela till New York och till resten av världen, där exempelvis Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden kan visa en väg framåt för en tät, human och hållbar stadsutveckling. Samtidigt som vi i Sverige kan lära oss hur vi tar nästa steg i klimatanpassning av våra framtida stadsdelar.

Förändring genom design
När FN:s klimatpanel IPCC presenterade sin rapport ”Climate change 2014” var deras budskap tydligt: tar vi inte klimatförändringarna på allvar och genomför åtgärder kommer den globala medeltemperaturen höjas med 6 grader till år 2100. Oavsett den geografiska orsaken till klimatförändringarna blir vi alla påverkade. Det är en ny vardag som väntar oss, och som får stora konsekvenser för arkitektur och stadsplanering. Vi behöver utveckla och anpassa våra städer – Den smarta staden! Vi behöver en ny agenda för planering och design.

Arkitekter är av tradition en internationell yrkeskår. Vårt universella språk, ritningen, är gångbar världen över. Det ger stora möjligheter till utbyte och samverkan. I Sverige är upp till 50 % av de studerande i åk 4-5 på arkitektutbildningarna internationella studenter, där all undervisning på masternivå sedan länge sker på engelska. Samtidigt läser ca 40 % av de svenska arkitektstudenterna en del av sina masterstudier på ett utländskt universitet. Naturligtvis påverkar dessa erfarenheter framtidens arkitekter och stadsplanerare, där hela världen kommer att ses som en naturlig arbetsmarknad.

Jag ser fram emot fler inspirerande mötesplatser och internationella forum. Det kunskapsutbyte som en ökad internationalisering innebär ger möjligheter till nödvändiga samarbeten globalt för att lösa vår tids stora utmaningar.

Ulla Bergström
Arkitekt och partner, White Arkitekter AB