Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Bostadsbristens beståndsdelar

Publicerad: 9 maj 2016, 13:00

Åsa Henninge.

De svenska bostadspriserna har stigit markant och konsekvent sedan 1996. Samtidigt som bostadspriserna i riket som helhet har stigit med cirka 300 procent under perioden har storbankernas 5-åriga listräntor gått i motsatt riktning, från knappa 10 procent under inledningen av 1996 till knappt 2,5 procent idag.


Ämnen i artikeln:

Åsa Henninge

De svenska bostadspriserna har stigit markant och konsekvent sedan 1996 och förekomsten av en bostadsbubbla och riskerna för en sättning har debatterats löpande i cirka 10 år. Det finns flera förklaringar till utvecklingen, vanligt förekommande är bostadsbristen. Samtidigt som bostadspriserna i riket som helhet har stigit med cirka 300 procent under perioden har storbankernas 5-åriga listräntor gått i motsatt riktning, från knappa 10 procent under inledningen av 1996 till knappt 2,5 procent idag.

Det betalningsansvar som hushållen har varit villiga att ikläda sig i ett relativt långsiktigt perspektiv, har alltså under perioden varit förhållandevis jämnt. Tar man hänsyn till utvecklingen i disponibel inkomst har betalningsansvaret sjunkit under de senaste 20 åren.

Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät till Sveriges kommuner visar på en ökande bostadsbrist från 1997 fram till idag. I den senaste undersökningen uppgav 183 av landets 290 kommuner, vilka tillsammans utgör 82 procent av landets befolkning, att det råder ett underskott på bostäder i kommunen. 1995 uppgick motsvarande siffra till endast cirka 8 procent, 200 av 290 kommuner upplevde ett överskott på bostäder.

Vad som är slående är utfallet från åren dessförinnan. I enkätundersökningen som besvarades i januari 1991, alltså i samband med 90-talskraschen, uppgick siffran till 64 procent. Detta trots att det under decenniet dessförinnan producerats drygt 40 000 bostäder per år samtidigt som befolkningen endast ökat med drygt 25 000 invånare.

Var det räntechocken under tidigt 90-tal som på bara några få år löste bostadsbristen förra gången? Istället för att det är bristen på bostäder som har eldat på prisutvecklingen är det i själva verket hushållens höga betalningsförmåga till följd av allt lägre räntor som har genererat bostadsbristen? Många hushåll har sedan slutet på 90-talet haft råd att efterfråga allt mer attraktiva objekt sett till storlek och läge. Detta resulterar i ett högre tryck på bostäder i attraktiva lägen samt en ökning i antalet kvadratmeter som köpstarka hushåll disponerar.

Boverket har utrett bostadsbristen och försökt dela upp den utifrån dess orsaker. Kalkylerna visar att bostadsbristen är reell den här gången och avskalat från ”bostadsbrist” till följd av den omfördelade kostnadsbilden som låga räntor har inneburit finns en bostadsbrist till följd av urbanisering och ändrade preferenser. Om man sätter fingret på orsaken på det här sättet får man en klarare bild av sjukdomsbilden på svensk bostadsmarknad och vilka botemedel som krävs. Vi kan bättre besvara frågeställningar som var, vad och för vem bostäder behöver byggas. Annars är risken att den kanske mest fundamentala faktorn för stabilitet och fortsatt positiv prisutveckling, efterfrågeöverskott, visar sig vara till liten hjälp vid stigande räntor och ökade relativa boendekostnader.

Åsa Henninge
Analyschef, NAI Svefa

Ämnen i artikeln:

Åsa Henninge

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.