Måndag06.04.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Sök

Krönika

Att ställa rätt frågor

Publicerad: 5 Maj 2017, 12:30

Stellan Lundström.

Boverkets uttalande om att det behövs i storleksordningen 700 000 lägenheter fram till år 2025 baseras på ett antagande om befolkningstillväxt och hushållsbildning, det vill säga en skattning på Sverigenivå av bostadsefterfrågan. Boverkets uttalande om 700 000 lägenheter har onekligen satt fart på tankeverksamheten. Men det återstår hur vi ska åstadkomma dessa lägenheter och är det överhuvudtaget möjligt?


Ämnen i artikeln:

Stellan Lundström

Boverkets uttalande om att det behövs i storleksordningen 700 000 lägenheter fram till år 2025 baseras på ett antagande om befolkningstillväxt och hushållsbildning, det vill säga en skattning på Sverigenivå av bostadsefterfrågan. Boverkets uttalande om 700 000 lägenheter har onekligen satt fart på tankeverksamheten. Men det återstår hur vi ska åstadkomma dessa lägenheter och är det överhuvudtaget möjligt?

En observation är att merparten av de åtgärder som förespråkas för att få väl fungerande bostads- och byggmarknader avser utbudssidan, till exempel hur plan- och byggprocessen ska anpassas för att locka investerare. Subventioner till byggherrarna förväntas också öka utbudet av nya bostäder. Ett ökat utbud förväntas också om skattesystemets inlåsningseffekter åtgärdas. Fokuseringen på utbudet avspeglas också i SCB:s offentliga statistik som inte ger underlag för svar på många av de intressanta frågorna om hushållens relation till bostadsmarknaden och hur marknaden kan beskrivas på lokal nivå.

Utbudet i all ära, men marknadsbilden klarnar först när vi fullgjort analysen av efterfrågan. Till exempel hur ”djup” är efterfrågan på en viss delmarknad? Hur många bostäder kan byggas i en viss prisklass på en given ort förutsatt att byggandet ska vara lönsamt i företagsekonomisk mening? Ställs inte dessa fundamentala frågor om efterfrågan då ökar risken att nästa konjunkturnedgång skapar samma situation som i slutet av 1980-talet – ”bostäder byggs på fel ställen till fel pris av byggherrar som inte fullföljt och dragit rätt slutsatser av marknadsanalysen”.

En annan aspekt är att bostadsbyggandet ska v ara långsiktigt hållbart i ekologisk, social och ekonomisk mening. Uppenbart är då att dessa begrepp samspelar. Ekonomisk hållbarhet förutsätter social stabilitet och ekologisk balans. Till detta måste vi lägga att bostäderna ska ha en hållbar teknisk funktion och ett arkitektoniskt utförande som attraherar nuvarande och kommande generationer hushåll. En ofta uttalad strävan att i stor utsträckning bygga billiga bostäder kan ha en negativ inverkan på flera av hållbarhetsmålen.

Bostadsmarknadens parter efterfrågar ett reformerat regelverk för bostadsmarknaden. Ett dilemma är att behovet av regelverk är mer eller mindre unikt för varje lokal bostadsmarknad. Arvidsjaur, Karlstad och Stockholm är tre ortstyper som inte spelar i samma division och deras problem med att skapa en fungerande lokal bostadsmarknad ser väsentligt olika ut. Dock gäller samma grundläggande frågor på de tre ortstyperna. För det första hur kommer ungdomar och nyanlända in på bostadsmarknaden och för det andra hur kan olika typer av hushåll göra bostadskarriär. För det tredje, hur kan bostadskarriären avslutas?

Bakom ovanstående förenkling av verkligheten ligger en uttalad ambition att ställa rätt frågor. Och rätt frågor avser här ökat fokus på hushållen och deras efterfrågan på bostäder.

Stellan Lundström
Professor emeritus, KTH

Ämnen i artikeln:

Stellan Lundström

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.