Söndag12.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Krönika

Att sitta i en rävsax

Publicerad: 4 Januari 2013, 08:52

Bojan Ticic

För inte så länge sedan hade jag förmånen att närvara vid ett seminarium där Göran Persson var talare. Oavsett vad man anser om Göran Perssons politiska gärning, så är han onekligen både inspirerande och fascinerande när han ställer sig upp och sätter igång.


Ämnen i artikeln:

Bojan Ticic

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 6, 2012

För inte så länge sedan hade jag förmånen att närvara vid ett seminarium där Göran Persson var talare. Oavsett vad man anser om Göran Perssons politiska gärning, så är han onekligen både inspirerande och fascinerande när han ställer sig upp och sätter igång.

I sina memoarer beskrev Göran hur han som politiker och människa formats och var hans grundläggande värderingar och livsåskådning kom ifrån. Det var på många sätt lika inspirerande och fascinerande att läsa om uppväxten i Katrineholm som att lyssna på hans tal om världsekonomin. Bokens titel var för övrigt satt till ”Den som är satt i skuld är icke fri”, en av de grundläggande värderingar som Göran fått med sig från barnsben.

Den framgångsrika och smärtsamma sanering av statsfinanser som genomfördes under 90-talet under ledning av just Göran Persson har delvis också utgjort en bra grund för den starka tillväxt som vi upplevt i Sverige ända sedan början av 2000-talet. Eller hur är det egentligen med den saken? Göran Persson blev flitigt citerad när han i ett tal i Göteborg nyligen proklamerade att Sverige är mer skuldsatt än Italien. Lägger man ihop skulderna för den privata sektorn med dem för den offentliga sektorn, så hamnar belåningsgraden på en högre nivå i Sverige än i de flesta andra länder, däribland Italien. Denna höga skuldsättning riskerar att sätta sig i fastighetspriserna, menar Persson.

Möjligen kan det vara så att den låga statsskulden i Sverige till stor del beror på att den privata belåningen ökat markant under de senaste åren. Möjligen kan det vara så att en lånefinansierad konsumtions- och investeringsboom helt enkelt genererat så pass mycket skatteintäkter och pushat BNP-utvecklingen så mycket att staten inte behövt låna pengar för att finansiera sina verksamheter. Ni vet att jag inte är nationalekonom och därmed också ute på djupt vatten (jag bjuder dock på det), men jag vet att BNP påverkas starkt av både konsumtion och investeringar. Det hela är så fiffigt att en ökad bruttonationalprodukt per automatik minskar statsskulden, eftersom denna oftast mäts som en andel av BNP. Statsskulden har med andra ord mycket snabbt kunnat pressas ner till runtikring 30 procent av BNP – en mycket snygg siffra.

Hushållens skulder däremot, mätt i form av en skuldkvot, alltså lån i förhållande till disponibel inkomst uppgår nu till cirka 170 procent. Räknar man dessutom in bostadsrättsföreningars lån så klättrar siffran snabbt upp till närmare 200 procent. Nu innehåller detta mått även hushåll som är helt skuldfria, så den verkliga skuldsättningsgraden är högre än så.  Sex procent av samtliga hushåll har exempelvis en skuldkvot på 900 procent eller mer. Boverket, Riksbanken, Finansinspektionen och Finansdepartementet har samtliga, med mycket kort mellanrum, uttalat oro över denna situation, i synnerhet med hänvisning till att de svenska hushållen är relativt senfärdiga med amorteringar av sina lån. Riksbanken konstaterade i ett uttalande nyligen att de bedömer att de svenska hushållens likvida tillgångar dessutom är lägre än skulderna då mycket av tillgångarna finns bundna i fastigheter (bostäder) och låsta i pensionsförsäkringssystemen. Det finns inget riktvärde för när skuldkvoten har blivit för hög, men när den punkten väl nås, så sker en marknadskorrigering mycket snabbt och helt urskiljningslöst.

För inte så länge sedan berättade Anders Borg vid ett branschseminarium att fastighetsbranschen är en av de branscher där det finns påtagliga risker för krascher och ett område som varje finansminister bör hålla ett extra vaksamt öga över. Detta är inga nyheter för oss som jobbar i branschen – många av er som läser detta har varit med när det begav sig senast. Fastigheter är stora, otympliga och sitter fast, faktorer som gör dem hyfsat kapitalintensiva och relativt trögrörliga. Alltså – problem i fastighetsbranschen (där även bostadsmarknaden ingår) har en förmåga att fortplanta sig snabbt till banker och finansinstitut och kan ge en finansminister huvudbry snabbare än han kan säga fiscal cliff.

Den senaste månaden har det kommit oroväckande många signaler om att den svenska ekonomin är på väg in i en svacka. Antalet varsel ökar och konjunkturindikatorerna pekar nedåt. Vissa mer pessimistiska bedömare tror att vi redan befinner oss i recession, och alla som arbetar med transaktioner har märkt av en påtagligt avkyld marknad under de senaste månaderna. Anders Borg och Riksbanken har en sann balansakt framför sig – att stimulera ekonomin utan draghjälp av en svag krona, med ett lågt ränteläge, obefintlig inflation och med en mycket hög skuldsättning bland hushållen som gör större skattesänkningar riskfyllda.

Det kallas att sitta i en rävsax.

Bojan Ticic
Analytiker, Jones Lang LaSalle

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 6, 2012

Ämnen i artikeln:

Bojan Ticic

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.