Krönika
Är vi framme vid det sista e:et i sustainable development?
Arbetet för social hållbarhet är viktigare än någonsin, skriver Linda Schuur.
Publicerad: 28 augusti 2020, 13:50
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Linda Schuur. Foto: Privat
Ämnen i artikeln:
CoronavirusetI engelskan talar man om de tre E:na som Hållbar utveckling står för och skall fokusera på: economy, ecology och equity (ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet). Ekonomi och lönsamhet har vi talat om längre än vad jag funnits till. Ekologi och miljö har nästan blivit den trendigaste trenden det senaste decenniet, där var och varannan person slänger sig med tekniska termer såsom ”ecosystemtjänster” och liknande.
Equity (social hållbarhet) har dock inte haft samma utrymme generellt sett. Vi har lyft frågan jämlikhet ur ett behandlingsperspektiv, men egentligen borde likabehandling samt lika lön vara en självklarhet på tvåtusentalet. Och visst, de flesta välmående företag sponsrar ungdomsverksamhet och föreningslivet. Dock tenderar det till att lika förutsättningar börjar elimineras, och då borde det vara väldigt bråttom med en strategi för att vända trenden, i såväl samhället som näringslivet där företagen har en stor påverkan och inte minst när det kommer till vår bransch.
Läs även: Vill människor ha andra bostäder efter corona?
Jag tänker inte gå in på exakta sätt att mäta fattigdom, för det är en komplex fråga och det finns olika sätt att mäta på. Beroende på vilka parametrar man tar med så ser resultatet olika ut. Men i allmänhet ger mer pengar bättre förutsättningar, och tvärtom. Och trots att de ”extremt fattiga” hittills minskar globalt, så pekar utvecklingen de senaste två decennierna mot större klyftor mellan rika och fattiga. Enligt Gini-koefficienten har inkomstskillnaden i Sverige ökat kontinuerligt sedan 1980-talet.
Och sen kom en pandemi, i vilken vi befinner oss nu och inte ser slutet eller resultatet av än, men som trots allt gjort det extremt synligt hur svaga de svaga i samhället är och hur de drabbas hårdast i kriser, i alla kriser. En sak är helt säker – avståndet mellan de starka och svaga grupperna kommer att öka under denna pandemi. Och en större klyfta mellan olika samhällsklasser spär på polariseringen och en sådan utveckling gynnar ingen i vårt samhälle, allra minst de svagaste men inte heller de välbärgade aktieägarna.
Hur vi hanterar och implementerar det sista e:et – equity, avslöjar det första e:ets långsiktiga utveckling. Sett till vår byggda miljö, som i allra högsta grad påverkar rad sociala parametrar som rör det offentliga rummet, diskursen, rum för rekreation, möten, uppehälle och välmående, så har vi ett ansvar.
Detta är en fråga som vi inte kan låta passera utan att fundera över vad vi, du och jag kan göra något åt innan det resulterar i det första e:ets negativa utveckling. Inte nog med att svaga har det sämre, så minskar även deras förutsättningar till att förflytta sig, karriärmässigt och i samhället. Utbildning är den viktigaste parametern. En trygg frizon, en bostad, lika viktigt. Men även tillgängliga grönområden, rum för uppehälle, rekreation och fritid har en påverkan på framför allt barns utveckling. I mindre välbärgade områden återfinns inte gröna parker, utegym eller spännande lekplatser i samma omfattning. Och när markpriser blir dyrare vid markutveckling, så rensar man inte bara bort de kvalitativa uterummen, utan även storleken på skol- och förskolegårdar minimeras till näst intill obefintliga rastgårdar.
Läs även: Linda Schuur: Gör det lättare att välja rätt
Det finns studier som visat att barn och ungdomar som inte får röra på sig tillräckligt mycket har en sämre koncentrationsförmåga som påverkar möjligheten att plugga eller ta till sig undervisning i skolan. Man har även sett att gröna parkområden har en positiv inverkan på barns kognitiv utveckling. Och nu har ytterligare studier visat att barn som har grönområden lättillgängligt i sin vardag, har högre IQ oberoende av genetiska eller samhällsklassiga förutsättningar. Studien visar att när man ökade parkers utbredning med 3 procent i barns närområden ökade deras IQ:n i snitt med 2,6 poäng.
Det finns många utmaningar som fötts, eller blottlagds i denna pandemi. Men en sak som vi borde ta seriöst är vilka förutsättningar vi skapar på riktigt och långsiktigt, hur och med vilka verktyg vi kan bidra till det sista e:et – equity. Hur kan vi bygga och utveckla vårt samhälle för att skapa mer och bättre förutsättningar för att maximera jämställdhet och jämlikhet i samhället? Vi borde ha börjat med det sista e:et – equity, ge varje individ, förutsättningar och möjligheter att påverka och kontrollera sin egen framtid och utveckling som sedermera generera de största samhällsvinsterna. Både ekonomiskt och ekologiskt.
Linda Schuur, hållbarhetsansvarig, affärsutvecklare, arkitekt
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Ämnen i artikeln:
Coronaviruset