Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Vill du verkligen vara hållbar - bli bäst på att transformera

Vi måste bort från rivnings- och nybyggnadsfokus i branschen - och i stället skapa en nyfikenhet och intresse för att realisera potentialen i det befintliga beståndet. Det skriver Per Olsson, Hållbarhetschef på Link Arkitektur.

Publicerad: 1 mars 2022, 14:40

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LINK Arkitektur

Många minns med fasa de storskaliga rivningarna av Stockholms innerstad på 50-, 60- och 70-talet som skulle bana väg för en modern citykärna med plats för tunnelbanan. Idag skulle en omdaning av denna magnitud troligtvis inte kunna bli verklighet, men fortfarande rivs fullt fungerande byggnader för att de anses ha tjänat ut sin ekonomiska livslängd. Ett enormt resursslöseri när vi i stället skulle kunna transformera befintliga fastigheter och stadsområden till nya funktionella och attraktiva miljöer.

Läs även: IPCC: Kortsiktiga lösningar dominerar i klimatanpassningen

Kraven på ett hållbart byggande blir allt högre. I januari 2022 blev klimatdeklarationer obligatoriska för alla nya byggnader som uppförs i Sverige och företag behöver numera också redovisa hur hållbara deras investeringar är enligt EU:s klassificeringssystem, den så kallade taxonomin.

Vi behöver tänka nytt

I byggsektorn har hållbarhetsdebatten främst fokuserats på nybyggnation och hur branschen med hjälp av nya innovationer och digitalisering kan skapa områden som möter vår tids stora klimatutmaningar. Däremot har transformation av befintliga byggnader och miljöer fått mindre uppmärksamhet i diskussionen, och fortfarande rivs fullt dugliga fastigheter för att de anses ha tjänat ut sin ekonomiska livslängd, eller inte passar in i ny planerad bebyggelse. Ur ett hållbarhetsperspektiv är detta ett enormt resursslöseri.

Enligt rapporten Rivningsobjekt – från kostnad till resurs ökar avfallsmängderna och utsläppen från bygg- och fastighetsbranschen i samma takt som den ökade nyproduktionen. Bygg- och rivningsavfall är, bortsett från gruvavfall, den största avfallsströmmen i EU och i Sverige kommer 31 procent av allt avfall från bygg- och fastighetssektorn. För att stoppa ytterligare avfallsökning och råvaruförbrukning är en nyckelfaktor att följa EU:s avfallshierarki, det vill säga att undvika rivning och att byggnader uppgraderas genom rekonditionering. 

Från kontor till bostäder

En annan aspekt av byggnaders transformationspotential är den pågående pandemin som har inneburit stora utmaningar för den kommersiella fastighetsmarknaden. När en stor del av personalstyrkan arbetat hemifrån – och gärna vill fortsätta att göra så åtminstone några dagar i veckan – blir många kontor överflödiga. I delar av Stockholm står nu en femtedel av kontorslokalerna tomma och Boverket har låtit utreda hur det förväntade kontorsöverskottet kan byggas om till bostäder. Det skulle vara ett välkommet tillskott med tanke på den till synes aldrig sinande bostadsbristen, och också en möjlighet till större diversitet i kontorstäta områden.

Läs även: Nu har taxonomin klubbats - dags för svensk byggbransch att kavla upp ärmarna

Transformationer för trygghet och attraktivitet

Det finns en stor potential i det befintliga beståndet som en transformation kan realisera, inte bara ekonomiskt, men också estetiskt, socialt och miljömässigt. Ett spännande exempel är Bostadsrättsföreningen Glitne i Umeå där en tillbyggnad på en galleria skapat attraktiva bostäder i ett centralt läge. Genom tillbyggnaden har nya kvaliteter tillfogats ursprungsbyggnaden och området har blivit mer livfullt, vilket skapar trygghet utanför handelns öppettider. Det ger också näringsidkare i området ett större underlag. 

Men det är givetvis inte bara transformationer av enskilda byggnader som är betydelsefulla. I förorterna kan så kallade trygghetsrenoveringar – transformeringar av hela bostadsområden – vara avgörande för ett områdes möjlighet att lyftas ur otrygghet och kriminalitet. LINK arkitektur har framgångsrikt arbetat med denna typ av renoveringar i bland annat Sønderparken og Korskærparken i Fredericia i Danmark och ligger nu i startgropen för ett liknande projekt i Hammarkullen, Göteborg

Ha respekt för det bestående

Tyvärr rivs fortfarande bostäder i utsatta områden som ett sätt att bekämpa otrygghet, vilket vi anser är både en dyr och ohållbar strategi. I Århus ska 300 bostäder i det utsatta området Bispehaven demoleras, i enlighet med Danmarks så kallade gettolagar. Kostnaden på 424 miljoner danska kronor får hyresgästerna i de kvarvarande fastigheterna betala i form av hyreshöjningar. 

I detta fall har bostäderna som rivs fortfarande en relativt lång teknisk livslängd kvar men andra faktorer gör att attraktiviteten och därmed den ekonomiska livslängden upplevs ha nått sitt slut. Här hade en transformation i stället kunnat lyfta området, bidra till ökad trygghet, förhindrat att människor behövt flytta och inte minst hade klimatnyttan varit avsevärd jämfört med att riva och bygga nytt.

Vårda varumärket

Vi behöver komma ifrån rivnings- och nybyggnadsfokus i branschen och skapa en nyfikenhet och intresse för att identifiera och realisera potentialen i det befintliga beståndet mer strukturerat och genomtänkt i relation till hållbarhetsmålen. Då har vi kommit en bit på vägen mot att minska resursanvändningen och klimatpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen.

Potentialbedömningen av fastigheten är avgörande för att ett transformationsprojekt ska bli lyckat och där krävs att fastighetsägaren avsätter tillräckligt med tid för att arkitekten i samarbete med konstruktörer och installatörer ska kunna göra ett så gediget grundarbete som möjligt. Givetvis måste det vara en lönsam investering, men lönsamhet handlar också om att vårda sitt varumärke och visa på nytänkande. För den fastighetsägare som inte redan i dag sätter hållbarheten främst kommer inte att framstå som särskilt innovativ eller modern. 

Utvecklingen av befintliga byggnader bör få högsta prioritet genom hela värdekedjan av intressenter – från kommuner och fastighetsägare till entreprenörer och konsulter. För även om behovet av nya bostäder fortsatt är stort kommer vi enligt Boverket även i framtiden i hög grad att bo i de bostäder som redan är byggda. Så vill du vara hållbar på riktigt gör du klokt i att bli bäst på att transformera! Och anlita en arkitekt som kan uppgradera din fastighet så att den håller i många, många år till.

Per Olsson, Hållbarhetschef, Link Arkitektur

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LINK Arkitektur

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.