Vi måste tacka nej till 1,5 miljon nya kvadrat varje år

En återkommande fras jag använder mig av, som likt ett mantra följt mig i mina olika roller i branschen, är att den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas. En svår sanning att smälta för en bransch som lever på just att bygga nytt. En bransch som står inför att själv försöka göra det nödvändiga omställningsarbetet eller tvingas till det.

Enligt en nysläppt FN-rapport så är världen på väg till 2,7 grader i global uppvärmning. 1,2 grader mer än vad världens länder kommit överens om som ett mål, nämligen 1.5 graders målet. För att nå det målet behöver de globala utsläppen halveras till 2030. De behöver globalt minska med sammanlagt 6-7 procent varje år fram till 2030 enligt Johan Rockströms Carbon Law för att ha en 75-procentig chans att hålla oss under 2 graders uppvärmning - det motsvarar utsläppsminskningen som skedde under 2020 som en följd av pandemin. För Sveriges del gäller dock i stället mellan 12-15 procent i årlig utsläppsminskning, då vi, tillsammans med andra rika industrialiserade länder, står skyldiga för en stor del av utsläppen historiskt.

Läs även: 10 fastighetsbolag avslöjar sina bästa hållbarhetsstrategier - och största risker

För er som inte visste det så står fastighetssektorn i Sverige för 21 procent av våra årliga nationella utsläpp, cirka 11,8 miljoner ton Co2e, det vill säga koldioxidekvivalenter. Sett till vad som genererar dessa utsläpp så kommer knappt 50 procent av utsläppen direkt från nyproduktion. Ytterligare cirka 20 procent kommer från ombyggnation och renoveringar. De resterande 30 procenten utgörs av utsläpp i förvaltningen. 

Nyproduktionen, ombyggnationen och renoveringarna som alltså sammanlagt står för 70 procent av de totala utsläppen i fastighetsbranschen, utgör just cirka 15 procent av Sveriges totala årliga utsläpp, som är precis den andel utsläpp forskarna menar att vi behöver minska med årligen. Devisen att ”den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas” blir utifrån klimatsynpunkt väldigt tydlig här. 

Hur många kvadratmeter har vi alltså råd att bygga varje år? Eller rättare sagt, hur många kvadratmeter måste vi säga nej till varje år? 

Om vi använder det klassiska referensobjektet för bostäder, Blå jungfrun i Stockholm som är byggt med cirka 350 kg co2e/kvm (vilket anses som en hållbarare nyproducerad betongbostadsbyggnad, så kallat lågenergihus) så innebär dessa årliga 3 procent i klimatreduceringsmål inom branschen att vi måste sluta bygga ungefär 1 miljon kvadratmeter flerbostadshus, 1,72 miljoner kvadratmeter småhus, 1 miljon kvadratmeter industrilokaler, 1,3 miljoner kvadratmeter kontor eller 1,22 miljoner kvadratmeter byggnad med blandad verksamhet. 

Läs även: LISTA: 18 projekt där hållbara innovationer testas just nu

Vi kan inte fortsätta som vi gör helt enkelt och här behöver bygglovsenheterna i alla våra kommuner säkerställa att det helt enkelt inte får byggas för mycket om vi ska nå våra mål med Parisavtalet. 

Det är dags för branschens innovationskraft, kompetens, erfarenhet och forskning att ta plats i debatten där vi sätter in högsta växeln för hållbart träbygge, återbruk av rivningsmaterial och en översyn av våra avfallsflöden. Men ännu viktigare, att nyttja det befintliga beståndet mer resurseffektivt.

Robin Rushdi Al-salehi, Grundare av lokaldelningsplattformen Vakansa och medlem i MERC talangnätverk