Debatt
Tre verktyg för att syna bolagens klimatarbete
Idag kan det vara svårt för marknaden att avgöra om ett fastighetsbolag bedriver ett ambitiöst klimatarbete. Många stoltserar i den egna marknadsföringen med att det är en integrerad del av affären och genomsyrar allt. Men i denna tid av akut klimatkris – kan vi enbart nöja oss med ord? Det undrar Simon Iaffa Nylén, Sustainability Manager på Brunswick Real Estate och medlem i MERC Talangnätverk.
Publicerad: 29 april 2021, 09:39
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Simon Iaffa Nylén
Årsrapporterna vittnar om bolagens höga klimatambitioner, men kan de verkligen stödjas av data? Nedan går jag igenom tre verktyg som synar bolagens klimatarbete.
Klimatbokslut
Detta verktyg är grundbulten i klimatarbetet och lika viktigt för bolaget som kompassen är för kaptenen på de sju haven. Klimatbokslutet är den årliga väsentlighetsrapporten när det kommer till växthusgasutsläpp och utan den skulle hållbarhetsansvariga vara lika blinda som CFO:s utan finansiella bokslut. Utan bokslutet är det i princip omöjligt för investerare att bedöma om bolaget har ett effektivt klimatarbete och vilka utsläppsposter som är av betydelse.
Utsläppen beräknas enligt den globala standarden GHG Protocol och delas in i direkta (scope 1) och indirekta (scope 2 och 3) utsläpp. Direkta utsläpp genereras av bolagets egenkontrollerade källor, till exempel pannor i kåkarna eller ägda fordon. Indirekta utsläpp genereras av källor utanför bolagets kontroll – i värdekedjan – till exempel inköpt fastighetsenergi, flygresor, inköpt material och hyresgäst-el.
Läs även: Gröna pengar - så funkar det
Nyckeltalen att hålla koll på är absoluta utsläpp, TonCO2e, och utsläppsintensitet, där många fastighetsbolag använder sig av måttet kgCO2e/kvm. Intensitetmåttet är bra för att jämföra bolag med varandra och de mest ambitiösa har i dag under 5 kgCO2e/kvm.
Klimatmål
Om klimatbokslutet är kompassen så är klimatmålet polstjärnan på den klara natthimlen. Målet är den fixtpunkt i fjärran som bolaget strävar mot och som hjälper det att hålla kursen. Målet blir ledstjärnan för samtliga på bolaget, för externa förvaltare och andra intressenter
Klimatmål sätts efter att det första klimatbokslutet genomförts, som blir basår. Målen utformas ofta enligt Science Based Targets metodik, som är ett globalt partnerskap för vetenskapligt baserade mål. Detta betyder att bolag åtar sig att reducera utsläpp i linje med antingen 1,5- eller väl-under-2-gradersmålet, enligt Parisavtalet.
För investerare indikerar ett klimatmål att bolagets klimatarbete är långsiktigt och ambitiöst.
Taxonomin
Detta är egentligen det verktyg som bäst kommer syna om ett bolag menar allvar med klimatarbetet. Taxonomin kopplar samman finansiella nyckeltal med klimatarbete och visar hur grönt bolaget är i dag och vilka investeringar det gör för att bli grönare. I taxonomin redovisas grön omsättning och grön capex (i vissa fall opex) i relation till total omsättning, capex eller opex. Omsättningen ger ett mått på nuläget och capex vilken riktning bolaget har.
Taxonomin blir därför ett otroligt kraftfullt verktyg för att hjälpa investerare att utvärdera bolag och allokera kapital i gröna verksamheter.
Läs även: Fastigheter under lupp i EU:s nya klimatkrav - som enligt kritiker är för svaga
Gemensamt för verktygen är att de ökar transparensen kring bolagens klimatarbete och underlättar för investerare att syna dem. Fortsätter bolag att skriva att hållbarhet är en självklar del av affären, samtidigt som utsläppsintensiteten ökar och har en låg grön omsättning samt capex – kommer bolaget, likt kaptenen som struntade i att följa kompassen och polstjärnan, gå på grund och falla i glömska.
Simon Iaffa Nylén, Sustainability Manager på Brunswick Real Estate och medlem i MERC Talangnätverk. Han är också styrelseordförande i Young Sustainability Professionals.
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.