Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Stockholm har blivit tråkigare, nu krävs insatser!

Vi börjar skönja ansiktet av ett tråkigare Stockholm. Nu gäller det att aktörer som kan bidra till det motsatta agerar tillsammans, skriver Kristina Alvendal och Tomas Hermansson.

Publicerad: 18 december 2020, 12:06

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kristina Alvendal och Tomas Hermansson skriver om ett Stockholm som blivit tråkigt av pandemin och att de aktörer som har möjlighet att bidra till stadsliv bör agera nu.

Foto: Pressbilder


Ämnen i artikeln:

CoronavirusetVärtahamnenBonnier Fastigheter

Under 2020 har Stockholm och andra storstäder kastats tillbaka i tiden. Kulturutbud, klubbar, restauranger, barer, caféer och folkliv har tvingats gå ned i intensitet och skratten har blivit allt färre på stadens gator. Mycket av den attraktion som byggt Stockholms globala renommé är tillfälligt sönderslaget och om det vill sig illa är det permanent hotat av pandemins effekter. Vi börjar skönja ansiktet av ett tråkigare Stockholm. Ett Stockholm som får mina tankar att flyga 25 år tillbaka i tiden, till ett Stockholm där regleringar och förbud satte tydliga gränser för hur staden tog för sig. Då fanns det regler som förbjöd uteserveringar före 1 maj. Vi fick inte gå på krogen efter kl 01.00. Vi fick inte heller dricka alkohol utan att äta mat. Privatfinansierad kultur lyste med sin frånvaro. För att nämna några exempel. Fram till nu har vi tagit stadens puls och attraktioner för givna.

Läs även: ”Corona formar om staden till det bättre” 

När Stadsutvecklarna i Värtahamnen lät ett opinionsinstitut mäta vad stockholmarna värdesätter mest i sina stadsdelar så var resultatet tydligt. De populäraste stadsdelarna har egenskaper som kulturutbud, stämning, trygghet och folkliv högt rankade (Stockholmarnas Stockholm, Novus Opinion, 2020). Samtliga dessa egenskaper är inslag som nu aldrig kan tas för givna i staden. Stadsdelar förändras med tiden och just nu händer saker väldigt snabbt.

Även om Stockholm idag går på sparlåga så är det viktigt att komma ihåg att det kommer en tid efter Corona. En tid då stockholmarna och besökare både kan, vill och får ta del av vad vår huvudstad har att erbjuda.

Vissa av oss har större möjligheter att faktiskt se till att det inte är en permanent återgång till en tråkigare stad som vi nu upplever.

Vi behöver fortsätta kämpa för våra stadsideal, nu kanske mer än någonsin. En stad mår inte bra av ensidighet. Att omvandla kontor och lokaler till bostäder kan vara rätt i vissa lägen men många gånger kortsiktigt. Attraktionen i en stad bygger på en mångfald och då är en blandstad att eftersträva. I city behövs fler bostäder men i andra delar av staden behövs lokalerna och arbetsplatserna för att skapa liv och rörelse – även i en framtid. Sovstadsdelar har vi under längre tid försökt bygga bort. När och om vi arbetar mer hemifrån finns behov i hela staden av bättre närservice. Men det kräver sina lokaler. Därför är det olämpligt att ha generella mål att bygga om lokaler och kontor till bostäder.

Läs även: Efter corona – två nya faktorer ritar om bostadsmarknaden

I arbetet med att utveckla Värtahamnen till en del av Stockholms innerstad kommer vi inte att planera bort lokaler och arbetsplatser på grund av en tillfällig förändring i stockholmarnas rörelsemönster och restriktioner. Vi är helt övertygade om att stadens väsen överlever även denna motgång. Vi vill inte ha ett tråkigare Stockholm!

Det lilla mysiga caféet på hörnet skänker värden till området i stort. Det gör även den lilla gröna parken med parkbänkar och utegym som inte bara är en kostnad utan något som driver kontorshyror och därmed fastighetsvärden. Det är inslag som dessa som påverkar var människor vill bo. Det är också verksamheter som dessa som ökar tryggheten i ett område.

Vi fastighetsägare kan inte överlåta till polisen och andra myndigheter att ensamma arbeta med brottsförebyggande åtgärder. Den folktomma staden riskerar att bli den otrygga staden.

Utomhusaktiviteter behöver därför möjliggöras och stimuleras. Här måste synsättet och en del regler ändras. Uteserveringar, sommargågator och bättre villkor för food trucks att sälja mat på olika platser i staden är några exempel på resultatet av långdragna processer av ändrade regelverk och stel byråkrati. Varför inte släppa på strikta regelverk, åtminstone under en viss testperiod, för att kunna skapa drivkraft? Vissa beslut och tillstånd tar nu så lång tid att många ger upp redan halvvägs. Den växande staden riskerar att bli den utarmade staden full av tappade sugar.

När vi nu bygger en stad för framtiden är det avgörande hur vi planerar och beslutar i dag.

Det gäller för kommunala tjänstemän och politiska företrädare, men även för fastighetsägare. Vi måste våga vara långsiktiga och modiga. Vi behöver gå utanför vår bekvämlighetszon i till exempel myndighetsutövningen. Vi behöver fler som tar och får ta ansvar för helheten bland annat för de offentliga rummen. Staten bör fatta beslut om nya typer av undantagstillstånd - denna gång från hämmande regelverk.

Släpp loss våra städer så kommer de åter att bli den smältdegel vi människor i undersökning efter undersökning uppskattar och längtar till.

Tomas Hermansson, vd på Bonnier Fastigheter och ordförande i Stadsutvecklarna i Värtahamnen.

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert, Stadsutvecklarna i Värtahamnen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.