”Skrota förrådsnormen och låt oss ta över”

Trots detta når byggandet inte upp till allmänhetens efterfrågan. Det saknas bostäder, framför allt för unga som inte är så ekonomiskt starka. En stor anledning till att byggandet inte möter efterfrågan är olika slags hinder som helt enkelt begränsar möjligheterna att bygga.

Det hinder som oftast brukar diskuteras är planhinder. Om inte planmyndigheten, alltså kommunen, ger sitt godkännande är det inte tillåtet att starta ett byggprojekt. Regelverken kring detta, exempelvis strandskydd, buller, hänsyn till naturvärden och liknande, utgör begränsningar i möjligheterna att bygga. Att ändra dessa regler låter sig inte göras i första taget, även om mycket framstår som fyrkantigt.

Läs även: Experterna: Så blir fastighetsåret 2021 

Om vi i stället fokuserar på den andra delen – själva bostäderna – finns desto mer att göra. Framförallt ser vi stora möjligheter i att använda bostadsytan mer flexibelt.

Enligt rådande byggnormer ska en bostad innehålla en kvadratmeter förråd för varje rum. En nybyggd trerumslägenhet ska alltså innehålla minst tre kvadratmeter förråd.

En nybyggd trerumslägenhet ska alltså innehålla minst tre kvadratmeter förråd.

Det här kan vid första anblicken verka som en väldigt liten sak. Varför skulle det inte vara bra med förråd? Självklart, men det innebär också en kostnad. Dessa kvadratmeter kan vara värda flera hundra tusen kronor. Förrådet är definitionsmässigt inte en del av boytan, men likväl måste bostadsägaren betala för det. 

Utan förråd skulle lägenheterna kunna vara större

Kravet på förrådsyta innebär även att varje nybyggd lägenhet upptar en större byggnadsyta. Med andra ord skulle det gå att få in fler lägenheter i byggnaderna om förråden inte var obligatoriska.

Inte bara bostadsägarna skulle vinna på att slippa förrådsnormen. Fastighetsägare, oavsett om det är bostadsrättsföreningar eller fastighetsbolag, skulle om de slapp standardkravet på förråd till varje lägenhet kunna använda fastigheten på ett mer effektivt sätt. Det går att tänka sig uthyrning eller annan slags verksamhet. Vill bostadsägare ha kvar förrådsfunktionen skulle det vara fullt möjligt att låta de som så önskar betala en avgift separat för det, något som exempelvis barnfamiljer med mycket fritidsartiklar antagligen skulle göra. Däremot har den som köpt en liten lägenhet för att studera i några år troligen inte samma behov och slipper då betala för förrådsytan.

Läs även: Premiär för nytt bostadsområde i Barkarby 

Det går även att tänka sig en modell där förvaringen för alla boende överlåts till en extern förrådsaktör för att skapa ytterligare flexibilitet.

Låt fastighetsägarna bestämma

Låter vi fastighetsägarna själva bestämma hur ytan i deras fastigheter ska användas kommer det att bli ett bättre och mer ekonomiskt utnyttjande. Det blir mindre ”dödytor” och de boende behöver bara betala för den bostadsyta de verkligen har användning för.

Dagens förrådsnorm baseras på Boverkets allmänna råd. Att ändra dessa är betydligt enklare än att genomföra ny lagstiftning. Kravet på förråd i varje lägenhet är en regel som inte längre fyller någon funktion och det finns andra och betydligt bättre lösningar i dag.

Vill vi på allvar få bukt med bostadsbristen behöver vi ta tag i även de små hindren. Att ta bort förrådskravet i varje lägenhet vore ett steg i rätt riktning. 

Fredrik Sandelin, vd på 24Storage