”Skatteverkets definition av URB bör omprövas”

I takt med Coronakrisens framfart har vi oaktat hyresreduceringar och stödpaket sett en stor ökning av konkurser, och många fler är troligen att vänta. När många fastighetsägare inom en mycket snar framtid riskerar att stå med tomma lokaler behöver Skatteverket se över och revidera sitt befintliga ställningstagande så att det överensstämmer med de befintliga reglerna om URB (utvidgade reparationsbegreppet) samt går i linje med syftet med förändringen av lagtexten år 2000.

Läs även: Nya siffror: Över hälften har fått hyresstöd 

De senaste månaderna har vi fått se många branscher kämpa för att klara sig ur krisen. Hotell, restaurang och detaljhandel har drabbats mycket hårt och UC:s senaste statistik visar att konkurserna i landet ökat med 30 procent i april jämfört med samma månad föregående år. Många fastighetsägare förlorar därmed sina hyresgäster och riskerar att inom en mycket snar framtid stå med tomma lokaler. 

Kan tvingas till fler lokalanpassningar

Till detta kan läggas att det är svårt att veta hur pandemin kommer att påverka människors konsumtionsmönster på lång sikt. Skiftet från butikshandel till e-handel har länge varit ett faktum, en trend som i dagsläget ser ut att få ett påskyndat förlopp. Både nedgång och förändring av konsumtion leder till att många fastighetsägare kan komma att behöva göra flertalet lokalanpassningar för att attrahera nya hyresgäster i ett nytt ekonomiskt landskap.

Läs även: Äntligen ett klargörande om ”coronarabatt”

 I skenet av detta ser vi Skatteverkets ställningstagande från 2016 gällande det utvidgade reparationsbegreppet, URB, som fortsatt problematiskt. Sammanfattningsvis menar Skatteverket att en så kallad ”förstagångsanpassning” av en byggnad och/eller ”byggnadsdel” aldrig kan omfattas av URB för en fastighetsägare, något som starkt begränsar fastighetsägares möjlighet till skattemässiga omedelbara avdrag avseende delar av investeringsutgifterna för att bygga om och anpassa tomma lokaler efter nya hyresgästers behov. Skatteverket anser vidare att förstagångsanpassningar inte är normala i den skattskyldiges näringsverksamhet (vilket är ett av rekvisiten för att URB ska vara tillämpligt).

Läs även: Momsterchocken – så rustar branschen 

Syftet med lagändringen år 2000 gällande skattemässiga omedelbara avdrag med stöd av URB var att gynna ett mer ”effektivt utnyttjande av fastighetsbeståndet” då dåvarande skatteregler (och även praxis) ansågs motverka detta (propositionen 1999/2000:100). Med andra ord skulle fastighetsägare uppmuntras till att investera i sina lokaler för att undvika att dessa under längre perioder skulle stå tomma i väntan på en hyresgäst som passade lokalens utformning.

 Skatteverkets ställningstagande från 2016 motverkar dock detta syfte, vilket leder till att många förändringsarbeten riskerar att falla innanför Skatteverkets definition av ”förstagångsanpassning.” Om Skatteverket fortsättningsvis väljer att tillämpa denna begränsade definition av URB riskerar den redan mycket utsatta fastighetsbranschen att drabbas än värre. Fastighetsägare har då inte möjlighet att, i den utsträckning som var avsedd med lagförändringen, göra skattemässiga omedelbara avdrag för förändringsarbeten som kan vara nödvändiga för deras fortsatta verksamhet.

”Skatteverket måste göra om och göra rätt”

Att Skatteverkets tidigare ställningstagande motverkar syftet med befintliga regler om URB har generellt varit mycket olyckligt, men är i dagens situation allvarligare än så. För att främja ekonomin och fastighetsägares investeringsvilja skulle Skatteverket behöva se över och revidera sitt befintliga ställningstagande så att det överensstämmer med de befintliga reglerna om URB, samt går i linje med syftet med förändringen av lagtexten år 2000.