Replik: Slopade inkomstkrav är inte lösningen

I en debattartikel (Fastighetsnytt 13/3) sätter Stockholms stads bostads- och fastighetsborgarråd Clara Lindblom fingret på en mycket angelägen fråga, den om hur hushåll med små ekonomiska marginaler ska klara sin boendesituation. Situationen har knappast blivit lättare av det senaste årets kraftiga kostnadsökningar som har lett till fallande reallöner och ytterligare krympande marginaler.

Läs mer: V: Slopa inkomstkravet hos privata fastighetsägare

Vi delar Lindbloms uppfattning att ekonomisk svaga hushåll behöver hjälp. Däremot tror vi inte att borgarrådets förslag om slopade inkomstkrav skulle bidra till en långsiktigt hållbar lösning på problemet. Om förslaget skulle omsättas i ett förbud mot inkomstkrav, skulle resultatet snarare bli det omvända.

Under det senaste decenniet har hyresrätten gynnats av det extraordinärt låga ränteläget, som har kanaliserat stora mängder kapital, inte minst från pensions- och försäkringsbolag, till hyresrätten. Investerare har sett hyresrätten som ett rimligt tryggt alternativ till statsobligationer, som tidvis har gett negativ avkastning. Följden blev att både fastighetsvärden och nyproduktionen av hyresrätter ökade.

Efter pandemin, och i synnerhet efter Rysslands invasion av Ukraina, har situationen förändrats på ett radikalt sätt. Inflationen har tagit fart och räntorna har följt med. Byggkostnadsökningarna ligger runt 15 procent på årsbasis. Kostnaderna för att förvalta hyresrätter har ökat ännu mer, nästan 19 procent enligt SCB:s fastighetsförvaltningsindex. Hyresutvecklingen har inte hängt med. Det är därför knappast förvånande att nyproduktionen nu bromsar in mycket kraftigt. Underhåll och renoveringar kommer tyvärr också i kläm.

Läs mer: Värdetapp för bostadsfastigheter – så mycket handlar det om

Lindbloms lösning är ett problem både ur ett principiellt och ett praktiskt perspektiv. Det principiella problemet gäller äganderättens räckvidd. Gällande lagstiftning innebär redan i dag en kraftig begränsning av ägarens möjligheter att förfoga över sina tillgångar. Mer av den varan behövs inte, åtminstone inte om vi vill att privata aktörer ska bygga och förvalta hyresrätter. Vi välkomnar därför att Lindblom formulerat sitt förslag i form av en uppmaning till privata fastighetsägare.

Det ska understrykas att många privata fastighetsägare redan agerar i enlighet med hennes uppmaning. Många tvekar dock på grund av den långtgående besittningsrätt som lagstiftningen ger hyresgästen. Inkomstkraven är till stor del en följd av detta skydd. Att säga upp en hyresgäst som inte betalar sin hyra är både svårt och tidskrävande. Ökad risk fungerar i praktiken på samma sätt som en ökad kostnad. Det minskar incitamenten att investera i hyresrätter.

Ska Lindbloms förslag få större spridning, måste denna risk minskas. Det kan ske antingen genom att minska besittningsskyddets omfattning eller genom att införa en statlig eller kommunal hyresgaranti, som säkerställer att hyran betalas om hyresgästen av ekonomiska skäl inte klarar sina boendekostnader.

Nathalie Brard, chef Fastighetsmarknad, Fastighetsägarna Stockholm