Replik: Nya bostäder av alla sorter är vägen ut ur byggkrisen

I ett debattinlägg i Fastighetsnytt den 12 april pekar Stefan Fölster på byggemenskaper som en förbisedd möjlighet att öka bostadsbyggandet. Det är ett välkommet initiativ, inte minst just nu då ökade byggkostnader, kraftigt stigande räntor och pressade hushåll gör att fastighetsbolagen bromsar. Från toppnoteringen under 2021, då byggandet av 67 000 nya bostäder påbörjades pekar flera prognoser nu på att antalet byggstarter kan vara nere på en nivå mellan 20 000 och 25 000 redan i år. Det är i så fall ett ras i bostadsbyggandet som vi inte har upplevt sedan bankkrisen under 1990-talet.

Läs mer: Stefan Fölster: Byggemenskaper outnyttjat verktyg i bostadspolitiken

Bristen på bostäder får en rad välkända negativa konsekvenser. Rörligheten på bostadsmarknaden stannar av. Unga vuxna kan inte flytta hemifrån utan tvingas bo kvar i föräldrahemmen. Enligt ny statistik från Hyresgästföreningen bor var fjärde ung vuxen i åldrarna 20–27 år kvar hos sina föräldrar. Medelålders med utflugna barn bor kvar i villor och radhus i brist på alternativ.

Samtidigt belyser Stockholms Handelskammare i en rapport hur andrahandsmarknaden påverkas av dagens höga trösklar till den reguljära hyresmarknaden. Med ett högt söktryck särskilt i Stockholms stad och län, visar den bland annat att andrahandshyran i Stockholms stad är hela 149 procent högre än förstahandshyran.

För en expansiv region som Stockholm, där många nya arbetstillfällen skapas, leder bristen på tillgängliga hyresrätter till ytterligare ett stort problem. Arbetssökande från andra delar av Sverige har svårt att ta de jobb som erbjuds eftersom det inte finns några lediga hyreslägenheter. Bostadsrätter är sällan ett alternativ eftersom bostadsbristen pressat upp priserna till orimliga nivåer.

Läs mer: Bostadsprojekten som säljer som smör mitt i krisen

Byggemenskaper är en av många vägar framåt – och vi måste vara öppna för många olika alternativ samtidigt. Växande storstadsregioner, inte minst Stockholm, behöver fler bostäder av alla sorter – hyresrätter, bostadsrätter, kooperativa hyresrätter, ägarlägenheter och småhus. Olika boendeformer fungerar för olika människor i olika faser av livet, beroende på livssituation, ekonomiska och personliga förutsättningar. Och alla upplåtelseformer behövs i ett levande och växande storstadsområde. Mångfalden motverkar även social segregation och skapar konkurrens inom bostadsbyggandet.

I de här utmanande tiderna behöver vi se möjligheter till fler bostäder och fler boendeformer, inte bara problem och hinder

Här har kommunerna – Stockholms stad och alla kranskommuner i regionen – ett stort ansvar. Kommunerna äger en stor del av den mark som kan upplåtas för bostadsbyggande och bestämmer med sitt planmonopol var och vad som får byggas. Därför uppmanar vi politiker och tjänstepersoner i alla Stockholmsregionens kommuner att tänka nytt och annorlunda. I de här utmanande tiderna behöver vi se möjligheter till fler bostäder och fler boendeformer, inte bara problem och hinder.

Samtidigt behöver även politiken på nationell nivå skapa förutsättningar genom att se över lagstiftningen. För att stimulera expansionen av kooperativ hyresrätt behöver kooperativa hyresrättsföreningar till exempel kunna äga dotterbolag. SKB kan idag inte förvärva fastigheter paketerade i bolagsform, det vill säga indirekt genom förvärv av fastighetsaktiebolag vilket begränsar en allmän affärsutveckling.

Vi kommer fortsätta att bygga nytt – i både låg- och högkonjunktur, det har vi gjort i tidigare lågkonjunkturer och det kommer vi att göra även den här gången. Fram till 2029 beräknar vi att byggstarta drygt 1 200 kooperativa hyresrätter i Stockholm och i omgivande kommuner.

Ingrid Gyllfors, vd SKB (Stockholms Kooperativa Bostadsförening)