Fredag10.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Debatt

Nya krav på stadsplanering efter corona

Banken Barclays är ett av världens största företag. I en intervju med New York Times ifrågasätter bankens vd Jes Staley om det verkligen är smart av ett företag att sätta tusentals medarbetare tillsammans i en och samma byggnad?

Publicerad: 10 Juni 2020, 09:15

Lise-Lott Söderlund, vd och chefarkitekt på BSK Arkitekter

Foto: BSK Arkitekter


Ämnen i artikeln:

BSK ArkitekterCoronaviruset

Frågan är relevant. Hur skyddar ett bolag sina nyckelmedarbetare och kritiska funktioner från att smittas nästa gång ett virus sprids? Är ett gemensamt kontor den bästa lösningen?

Coronaviruset har ställt hela världen på ända och vi får leva med pandemins effekter en lång tid framöver. Nu krävs hårt arbete av oss som arbetar med stadsplanering, fastigheter och arkitektur för att hantera konsekvenserna av viruset och för att bygga ett samhälle med större motståndskraft. 

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Här är några frågor som kommer att få större betydelse i fastighetsbolagens styrelserum och på ritborden den närmaste tiden:

Ökad flexibilitet. Många företag har påverkats hårt av krisen och måste snabbt se över sina lokalbehov, samtidigt behöver fastighetsägare hitta nya hyresgäster. Därför kommer hyresgästanpassningar och kreativa idéer att vara viktiga verktyg för att få ut det mesta möjliga av varje kvadratmeter. Tydliga exempel ser vi också inom samhällsfastigheter och inom sjukvården där lokaler behövde förvandlas till intensivvårdsavdelningar. Flexibla lokaler och miljöer som enkelt kan skifta skepnad över tid utifrån förändrade behov, blir i ännu högre grad det nya normala. Det blir samtidigt byggbranschens viktigaste bidrag för ökad hållbarhet. Lösningen kan inte vara att riva och bygga nytt. En ökad nyttjandegrad i befintligt bestånd är viktigt för miljön, kulturmiljön och snabbare omställningar.

Den nya arbetsplatsen. Över en natt tvingade coronaviruset många att arbeta och studera hemifrån. Det var länge sedan vi såg en sådan revolution i arbetslivet. Distansundervisning och hemarbete har sina utmaningar men också fördelar. Arkitektur och design som differentiering ökar i betydelse för morgondagens kontor. I framtiden anlitar företag även inredningsarkitekter för att säkerställa att medarbetarna har bra utformade hemmakontor. Vad betyder det för morgondagens arbetsplats? Hur mycket kontorsyta behöver en organisation egentligen? Kontor ska erbjuda sociala och kreativa miljöer. På tryggt avstånd från varandra. 

Nya konsumtionsmönster. Näthandeln ökar i spåren av covid-19. Fler väljer hemleverans av matkassen istället för att handla i livsmedelsbutik. Det sätter ljuset på brister i den fysiska infrastrukturen för leveranser till hemmen. Butiker i köpcentrum och stadskärnor drabbas hårt när människor stannar hemma. Vilka förändrade beteenden som håller i sig när faran är över är svårt att sia om. Men tomma butikslokaler och ödsliga gågator var en realitet för många städer redan innan pandemin. Butiker som överlever kommer att vara en del av gränssnittet till näthandeln. En konstruktiv väg framåt är att hitta lokala verksamheter som ersätter globala kedjor där det behövs. Och det behöver inte handla om butiker. Frågan är inte: hur får vi människor att komma till vår galleria? Vi måste vända på perspektivet och fråga: hur skapar vi miljöer där människor vill vara? 

Den hälsosamma staden. Coronaviruset har visat på riskerna med en tät stad där samhällsfastigheter blir potentiella smittohärdar. En förbättrad folkhälsa skapar ökad motståndskraft till sjukdomar. Under pandemin har människor valt bort styrketräning inomhus för utegym i det fria. Vi yogar i på egen hand i vardagsrummet framför en lärare som leder klassen via zoom. Utomhusaktiviteter i naturen har fått ett lyft. Jag spår att folkhälsan får en större plats i stadsplaneringen framöver och att de fysiska miljöerna i våra samhällen rustas bättre för att möta nästa virus.  

Sociala bostadsområden. Ensamhet var ett växande problem även innan pandemin drabbade Sverige. Av Sveriges drygt tio miljoner invånare lever i 4,7 miljoner hushåll. Nära 1,9 miljoner av hushållen består av en person. Samtidigt lever vi längre och den åldrande befolkningen ökar. Vi vet att mötesplatser och sociala kontakter mellan grannar bidrar till ökad trygghet. Pandemin visade på sårbarheten i singelsamhället, men människor ställde upp för varandra. Äldre i karantän fick hjälp av grannar att handla. Vi kan i högre grad förebygga ensamhet, mental ohälsa och otrygghet genom att designa grannskap med miljöer som underlättar möten och samarbete.

Detaljernas återkomst. Coronaviruset satte fokus på smittspridningen. Vilka ytor, punkter och miljöer ska vi undvika för att förhindra att drabbas av covid-19. Vilka funktioner runt om oss måste vi förändra för att nästa virus inte ska slå lika hårt mot oss, och vilka material är bäst lämpade för att bekämpa smittspridning. Design av offentliga rum och kollektiva färdmedel måste kravställas på hur den skyddar mot smittspridning.  Ska alla 300 personer på en arbetsplats använda samma dörrhandtag i entrén för att komma in till jobbet? Kan vi få se en inredningsarkitektur som också erbjuder denna funktion i framtiden: minskad smittspridning.

Coronaviruset har orsakat stort lidande och många människor har drabbats hårt. Vår uppgift nu måste bli att skapa miljöer, byggnader och städer med större motståndskraft och ett bättre skydd i framtiden. 

Lise-Lott Söderlund
VD och chefarkitekt på BSK Arkitekter
Föreläsare vid SSE Executive Education Master Class för Byggherrar vid Handelshögskolan i Stockholm.

Ämnen i artikeln:

BSK ArkitekterCoronaviruset

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.