Nya krav på fastigheters laddinfrastruktur kräver ökad dialog och utbildning

Våren 2020 sa riksdagen ja till det nya lagförslaget som ställer krav på byggnader att ha laddutrustning för el- och laddhybridfordon. Beslutet föregicks av Boverkets förslag på hur ändringarna i EU:s energiprestandadirektiv skulle slå igenom i den svenska lagstiftningen. De nya reglerna innebär att alla uppvärmda bostadshus och lokaler som inte är avsedda för bostäder omfattas av kraven på laddinfrastruktur. Kraven på laddinfrastruktur gäller bilparkeringar inne och ute, vid nybyggnation och vid ombyggnationer som omfattar elektrisk infrastruktur. Vissa av kraven är retroaktiva, befintliga byggnader som inte är bostäder ska ha minst en laddningspunkt installerad senast 1 januari 2025. 

Allt detta är goda nyheter för klimatet, alla svenskar och elbilägare.   

För med de nya reglerna ökar möjligheten att Sverige ska kunna klara det övergripande målet om noll nettoutsläpp senast 2045 och även transportsektorns utsläppsmål 2030. Då behövs betydligt fler laddningspunkter än i dag, vid bostäder och arbetsplatser. I somras genomförde vi på CTEK den första undersökningen av hur svenska ägare av elbilar och laddhybrider vill ladda sina bilar. Den stora majoriteten vill ladda i hemmet, vid arbetsplatsen eller annan offentlig plats. Att ladda upp bilen vid bensinstationer är det minst attraktiva alternativet. 

Läs även: Varnar för akut elbrist i Stockholm

De flesta bilmärken på den svenska marknaden har meddelat att de kommer att övergå helt till elfordon innan 2030. Efter 2025 uppskattas det laddbara modellutbudet ligga på mellan 50–80 procent. Förutom priset på fordon och modellutbud är laddinfrastruktur och tillgång till hemmaladdning nyckelfaktorer för konsumenterna. Så med fler laddpunkter stimuleras försäljningen av laddningsbara fordon. Enligt elbilsstatistik.se, som drivs av elkraftbranschens organisation Power Circle, fanns drygt 163 000 laddbara fordon i Sverige i november. Samma statistikkälla visar att Sverige hade närmare 11 000 publika laddpunkter, vilket är en ökning med 29 procent mot när vi presenterade vår rapport i juli. Vår undersökning visade att fastighetsägarna ökat sina investeringar i laddinfrastruktur med 36 procent det senaste halvåret och att 38 procent då planerade att installera laddpunkter de kommande sex månaderna. Genom Naturvårdsverkets bidrag ”Ladda bilen” till privatpersoner för installation av laddboxar har fler elbilsägare fått möjlighet till och valt att investera i laddbox.  

Allt detta är också spännande nyheter för fastighetsbranschen. Utbyggnaden av laddinfrastruktur i landets fastigheter blir en del av fastighetsbranschens transformation mot nya tjänster och affärsmodeller, ja mot deras roll i samhällsbygget. Laddinfrastruktur ökar fastighetens värde, nytta för boende och hyresgäster samt gör byggnaden till en mer integrerad del av det lokala energi- och transportsystemet. 

Läs även: Stena blir självförsörjande på el

Dock finns utmaningar i form av, till exempel, belastningen av elnätet. Med fler bilar som ska laddas behövs smarta lösningar som påverkar när, var och hur mycket fordonen laddas, för att få rätt balans. Men även frågan om hur olika fastigheter kan optimera nyttan av sin investering är viktig och hur det är möjligt att förbereda sig för framtidens energisystem, där lokal alstring och lagring samt försäljning av energi kan bli relevant för fler fastighetsägare 

I takt med att laddinfrastrukturen byggs ut i Sverige efterlyser vi därför ökad dialog och utbildning inom fastighetsbranschen om hur fastighetsägare ska dra nytta av övergången till en elektrifierad fordonsflotta. Här kan vi teknikleverantörer bidra med kunskap och erfarenheter både från Sverige och internationellt. 

Cecilia Routledge, globalt ansvarig för E-mobility på batteriladdarföretaget CTEK