Mona Kjellberg: Statistiken och de eviga bussarna

För att kunna ta välgrundade och affärsmässiga beslut måste vi börja tolka statistiken utan visklekar, som förvränger fakta längs vägen. Likväl som att det tjatades i åratal om de busslaster som rullade in dagligen med nya invånare till Stockholm långt efter det överhuvudtaget låg någon sanning i detta ska vi inte överdriva flykten från Pärlan vid Mälaren, för att inte tal om Bästkustens stolthet eller Sveriges port mot kontinenten – med andra ord våra fina storstäder.

Läs även: Efter corona - två nya faktorer som ritar om bostadsmarknaden

Exempel på saker jag hört:

• ”Stockholm tappar 3 busslaster med människor varje dag”
• ”Göteborg har positivt flyttnetto och ökar”
• ”Storstäderna minskar befolkningsmässigt”
• ”Det är bara 80-plussare som ökar i storstäderna”
• ”Coronapandemin har gjort så alla flyr våra städer och det är den enda orsaken till att villapriserna ökat” 

Samtliga ovan punkter är osanna. Punkt.

Här kommer fakta, sug åt er och ta in i era beslutsunderlag och framtidsspaningar:

Stockholm har (liksom Göteborg, Malmö, London, Berlin, med flera) negativt inrikes flyttnetto sedan några år tillbaka (i Stockholm sedan år 2014). Men! Storstäderna växer fortfarande tack vare barnafödande, en ung och fruktsam befolkning, samt invandring. I princip alla åldersgrupper kommer öka i våra storstäder i absoluta tal. Dessutom flyttar många fortfarande till städerna! År 2020 flyttade över 70 000 personer till Stockholm och knappt 75 000 personer från. Flyttströmmarna går inte särdeles långt, i första hand till kranskommuner och sedan vidare till kringliggande regionstäder. Det som kommer ha en effekt på framtida bostadsbehovet är i stället den stora nedskrivning av invandringsprognoserna som skedde i maj i år. 

Det är inte första gången det inrikes flyttnettot är negativt, senaste gången var 2004. Orsaken beror till stor del på vår åldersfördelning och stora barnkullar – vi har, liksom resten av Europa, en enorm generation 90-talister som nu börjar vända hemåt efter att tidigare ha flyttat till storstäderna. De unga vuxna som rör sig mot storstäderna är helt enkelt färre i dag jämfört med 5 år sedan. 

Läs även: Efterfrågan på lokaler stiger: ”Vakansgraden på väg mot normala nivåer”

Bostadspriserna har också påverkat flyttströmmarna - och tryckt ut dessa längre från våra kärnor då betalningsförmågan inte matchar prisbilden. Dessutom har det inte byggts tillnärmelsevis så många småhus som efterfrågan medger – nyproduktionen har fokuserats på flerbostadshus. 90-talisterna, vår rekordgeneration, har i många år uttryckt drömmen om villa och nu har pandemin tydliggjort denna dröm när livet levs inom hemmets fyra väggar. Vi på Juni Strategi genomförde en omfattande analys och förutspådde bristen på småhus redan 2016 (Marknadsmättnad Stockholm), vilket uppmärksammades brett - men vi är som bekant bra på att glömma. 

Summa summarum – ha koll på fakta och lockas inte av populistiska artiklar och sägningar! 

• Våra storstäder växer!
• Snart ökar de unga igen i antal, dessa kommer flytta mot städerna, 70 procent av alla flyttar görs av personer under 40 år.
• Pandemin har ökat efterfrågan på en egen täppa – men detta är bara en av de bidragande orsakerna till ökande småhuspriser och efterfrågan på större lägenheter.
• Ha koll på nedskrivningen av invandringsprognosen – den kommer påverka våra bostadsbehovsberäkningar i relativt stor utsträckning!

Mona Kjellberg, senior konsult på Juni Strategi