Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Låt fastigheterna visa vägen i den gröna omställningen

Den stora solcellsruschen fortsätter i skuggan av skenande energipriser och strävan efter renare el. Men branschen vill se regelförändringar för ännu fler paneler på tak och fält – inte minst när det gäller handläggningstider, energidelning och skatter.

Publicerad: 30 augusti 2022, 14:38

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Nuno Marques


Ämnen i artikeln:

Wallenstam FastigheterSkanskaÖrebrobostäderSolceller

Kriget i Ukraina och klimatförändringarna undgår ingen och EU-kommissionen lägger nu fram förslag för accelererad utbyggnad av förnybar energi. I Sverige hotar skenande elpriser företagens tillväxt och konkurrenskraft och regeringen vill utreda om det ska bli krav på solceller på offentliga och kommersiella fastigheter. Med en utökad utbyggnad av solenergi och smart energianvändning i fastigheter kan vi skapa ett fastighetsbestånd som snabbar på den gröna omställningen, möter en ökad elektrifiering och avlastar ett redan ansträngt elnät. Men då krävs fler politiska initiativ och tydligare spelregler.

Den som kan producera sin egen energi behöver inte förlita sig på någon annan. Att samtal om oberoende har intensifierats efter den oförsvarliga invasionen av Ukraina har inte undgått någon. Många agerar också för att stärka sitt oberoende och öka sin självständighet genom förnybar energi.

Läs även: Ukrainakrisen kan ge snabbspår för solceller - EU föreslår tvingande regler

Att skapa sitt eget oberoende genom grön omställning beskrivs pricksäkert av den tyske finansministern Christian Lidners numera välkända citat att förnybar energi är ”frihetens energi”. Att accelerera utbyggnad och användning av förnybar energi i Sverige borde vara högsta prioritet för regering och berörda myndigheter.

FN:s klimatpanel, IPCC, slår även fast att konsekvenserna som klimatförändringarna innebär förvärras i hög takt och på hemmaplan slår skenande elpriser och effektproblematik hårt mot svenska företags tillväxt. Vi står dessutom inför ett fördubblat elbehov de kommande åren som kommer att ställa nya krav på ett redan ansträngt elnät. 

Fastighetsbranschen kan vara en stor möjliggörare för den gröna omställningen. Något som också lyfts i EU-kommissionens nyligen presenterade solenergistrategi, där fastigheter ges en viktig roll. Redan 2026 föreslås det bli obligatoriskt i EU för nya kommersiella och offentliga fastigheter större 250 kvm att ha takplacerade solceller. Samma mål gäller alla nya bostadshus redan 2029.

Läs även: Massiv EU-satsning på solel - vill göra det obligatoriskt med solpaneler på nya byggnader

Även den svenska regeringen vill nu utreda möjligheten att ställa krav på att solceller installeras på offentliga och kommersiella byggnader. Det är också välkommet, men för att politiska ambitioner ska bli till verklighet krävs det att branschen får rätt förutsättningar. Idag är det snarare så att företagen bromsas. 

Tillsammans förfogar vi över stora mängder fastigheter, solenergianläggningar och smarta energisystem som tillsammans harmoniserar elproduktion och elanvändning. Allt för att skapa det nya elnätet där en decentraliserad elproduktion växer i betydelse. Fastigheter har goda möjligheter att bli flexibla effektresurser som kan bidra med nätnytta och bli aktiva delar av det nya energisystemet.

Fastigheter kan även bidra till att hantera obalansen i det svenska elnätet genom att vi kopplar ihop fastighetens elsystem till elmarknadshandeln.

Några politiska beslut i rätt riktning har tagits. Sedan 1 januari i år får fastighetsägare dela solel mellan fastigheter inom samma fastighetsgräns. Även effektgränsen för när energiskatt på egenproducerad el slår in höjdes från 255 kW till 500 kW förra året. Men mer behöver göras.

En spelplan som förändras i snabb takt kräver en översyn av hindrande skatter och en större förutsägbarhet. Och även om solenergin idag bara står för cirka en procent av den svenska energimixen så är en uttalad målsättning att den ska utgöra minst tio procent år 2040. Om inte tidigare. Ytterst handlar det om att näringslivet måste ges bättre förutsättningar för att fler fastigheter ska omvandlas från att enbart konsumera el till att bli producenter av el.

I undersökningar vill överlägset flest svenskar att det ska satsas mer på solenergi och solenergibranschen växer kraftigt årligen. Att det dessutom redan finns smarta energisystem som effektbalanserar och optimerar fastigheters energikonsumtion borde övertyga även skeptikern om att helhetslösningar för byggnader finns.

Ambitioner, teknik och investeringsvilja för att morgondagens fastigheter ska kunna producera och dela med sig av grön solel till varandra och till det gemensamma elnätet ligger på bordet. Men politiken behöver riva hinder på riktigt och skapa förutsägbara premisser. 

Vi ser följande åtgärder som särskilt viktiga framåt:

1. Korta Energimarknadsinspektionens handläggningstider för energidelning

Ändringen i ellagen som trädde i kraft 1 januari 2022 skapar möjlighet att bygga interna elnät mellan byggnader. Men långa handläggningstider för ansökningar fördröjer projekten. Energimarknadsinspektionen har meddelat att handläggningstiden för ansökningar är omkring tio månader.

 

2. Skapa förutsägbara villkor för hur stora interna elnät som får byggas

Att det sedan årsskiftet är möjligt att bygga lågspänningsnät och dela energi mellan byggnader skapar stora möjligheter. Men det finns frågetecken kring hur stora dessa elnät får bli och framför allt vilka regler som gäller när det interna elnätet sträcker sig över fastighetsgränser.

 

3. Slopa den hindrande skatten på storskalig solenergi

Effektgränsen när fastighetsägare åläggs skatt för sin egenproducerade energi höjdes från 255 kW till 500 kW 2021. Men vi fortfarande är ett av få EU-länder med skatt på egenproducerad el. En skatt som fortsatt kommer att motverka utbyggnationen av solcellsanläggningar på stora tak i Sverige.

 

4. Skapa en helhetspolitik som styr mot fungerande systemlösningar

För att säkra en stabil elleverans med större andel förnyelsebar el behövs flertalet olika lösningar som batterilager och vätgaslagring. Utbyggnation av näten och även lastbalansering inom befintliga byggnader är nödvändigt. Ett helhetsgrepp och en blocköverskridande överenskommelse från politiken om det nya förnybara energisystemet krävs snarast.

Näringslivet vill och har möjlighet att accelerera utbyggnaden av gröna och smarta energilösningar integrerat i, och på, fastigheter. Men då behöver ovanstående åtgärder prioriteras.

Skadliga skatter, otydliga spelregler och oförutsägbara villkor som sätter krokben måste undanröjas. Fastighets- och energibranschen kan inte längre bromsas.

Krister Werner, vd, Ferroamp

Karin Mizgalski, hållbarhetschef, Wallenstam

Åse Togerö, utvecklingschef hållbarhet, Skanska Sverige

Jonas Tannerstad, Chef El & Automation, Örebrobostäder

Stefan Ölander, vd, Soltech Energy Sweden

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.