Klokast är att använda befintliga byggnader bättre

Härom veckan skrev Keyvan Houshmand artikeln ”Fortsatt klokt att investera i samhällsfastigheter” – en informativ artikel om investeringar i samhällsfastigheter och dess stabilitet då de är direkt eller indirekt skattefinansierade. Ett segment som har låg risk och därmed förhållandevis låga avkastningskrav. 

Att segmentet har låga avkastningskrav vet jag dock inte om man kan påstå. Vad är ett högt och ett lågt avkastningskrav? Under min tid på Hemsö Fastighets AB så var avkastningsmålet på eget kapital 15 procent och Hemsö har överträffat det målet med råge sen 2017. Inte så konstigt när behovet av samhällsfastigheter är så stort som det är och att vi tyvärr haft ideologiskt klåfingriga politiker som sedan 2000 talet gjort vår välfärd en enorm otjänst genom att sälja ut samhällsfastigheter som sedan byggts om till annat. Under början av 2000-talet så försvann exempelvis 32 000 äldreboendeplatser. Platser som skulle behövas i dag.

Läs även: Kravet på bilparkering kan ryka – och fastighetsbranschen bli vinnare  

Detta tjänar nu stora institutionella investerare stora pengar på, som exempelvis våra allmänna pensionsfonder. Pengar som ska gå till pensioner för våra seniora medborgare, samtidigt som vi i vår vardag ser våra seniorer samla burkar på våra gator. Detta är skattemedel som tas från samtidens välfärd, för framtiden, när framtiden i decennier varit att välfärden kommit i kläm genom att underfinansieras. 

Vi ser barn som går i dåligt underhållna gamla lokaler eller kostsamma nya lokaler som används 20 procent av den vakna tiden med dåliga utemiljöer och en överbelastad lärarkår. I Sverige har vi ca 1,9 miljoner singelhushåll där cirka 900 000 av dessa bebos av ensamma 60 plussare som nog gärna vill ha ett annat alternativ än att sitta fast i sina avbetalade överdådiga hem som förfaller. Detsamma gäller polis, brandkår, vård och omsorg. Viktiga samhällsfunktioner som behöver lokaler, men där marknaden gör sig en oförtjänt hacka på skattebasen.

Nu ska inte jag bara sitta här och klaga. De som läser mina artiklar vet att jag alltid kommer med förslag på lösningarna som jag tror alla kan tjäna på, samtidigt som vi har hållbarheten som ledstjärna. För det som viruspandemin visat oss är att vi utnyttjar våra befintliga kvadratmeter riktigt dåligt och detta måste det bli ändring på. Samhällsfastighetsbolagen och politikerna måste förvalta det befintliga beståndet på nya sätt och spara in pengarna från den kostsamma nyproduktionen.

Som Keyvan Houshmand skriver så behövs det enligt finansdepartementet 1 400 skolor fram till 2026. Totalt kommer det att behövas 719 förskolor, 398 grundskolor och 278 gymnasier, om antalet barn per verksamhet beräknas utifrån dagens nivåer. 

Det vi måste göra här, för den samhällsekonomiska kalkylen, är att se över hur vi samtidigt kan avlasta lärarkåren med exempelvis lärarassistenter och se hur vi kan få till ett skiftarbete i skolorna. Att elever får förmiddagsskola, eftermiddagsskola och distansskola. Inget nytt under solen, men där vi samhället skulle spara mängder med pengar och dessutom mer förberedd för virusepidemier i framtiden. Något som exempelvis högstadieläraren Mona Pfaus yrkar för i sin artikel i Smålandsposten. 

Lita inte på att nyproduktion skapar flyttkedjor

Samma sak gäller bostadsmarknaden. Det finns ingen chans att dyra nyproducerade bostadsrätter och hyresrätter kommer skapa de flyttkedjor vi behöver för att få ner bostadsbristen. Tvärtom måste vi anpassa dagens småhus som våra seniorer bor i till att bli kollektiva små gruppbostäder där hemtjänsten kan rationaliseras i kommuner där seniorboenden av olika former lyser med sin frånvaro. Alla de småhus som frigörs kan barnfamiljer flytta till och vips har vi fått till en flyttkedja som baseras på demografin, inte plånboken. Samhällsekonomin där kommunerna inte går back, utan kan spara på våra skattemedel för att finansiera välfärden.

Läs även: Fortsatt klokt att investera i samhällsfastigheter

Jag investerar gärna i samhällsfastighetsbolaget som hushåller med sina fastighetsresurser.

Robin Rushdi, grundare av proptech-plattformen Vakansa som underlättar för samnyttjande av lokaler samt medlem i MERC talangnätverk