Kan kontor bli bostäder efter corona?

Precis när semestrarna är på väg att ta slut kom rekommendationen om fortsatt hemarbete också under hösten. Synen på distansarbete har förändrats radikalt under coronakrisen och det är ett skifte som lär kvarstå också när smittspridningen är under kontroll. Flera av de stora techbolagen var tidigt ute och exempelvis Facebook meddelade redan i maj att de räknar med att hälften av deras 48 000 anställda kommer kunna jobba på distans inom fem till tio år. Fler har följt efter, också i mer konservativa branscher där man nu överväger om distans- och hemarbete – helt eller delvis – kan permanentas också bortom krisens nedstängningar och restriktioner. 

Läs även: Nya tider på kontoret – sex trender som förändrar marknaden 

Argumenten är begripliga och rationella. Det handlar dels om att kunna erbjuda en ökad flexibilitet för anställda. Krisen blev ett experiment som för många bevisade att det faktiskt fungerade bra att arbeta från andra platser än kontoret. Dels handlar det förstås om kronor och ören där distansarbete innebär ett minskat behov av fysiska arbetsplatser och därmed mindre behov av dyr kontorsyta. 

Men ett förändrat synsätt på hemarbete kommer också permanent att förändra hur våra städer ser ut och fungerar. Det kommer också att ställa nya krav på hur vi använder våra fastigheter. Från Fastighetsägarnas sida ser vi tre stora utmaningar som behöver hanteras när frågan om hur och var vi arbetar ställs på sin spets. 

Branschens hemläxa

Transformationen av våra städer är inte ny och i grunden heller inte kopplad till coronapandemin. Vi har i flera år sett hur den ökande e-handeln satt ett enormt tryck på den fysiska handeln och synligt börjat påverka hur stadsrum ser ut och lokaler nyttjas. Här pågår flera intressanta experiment där fastighetsägare och lokalhyresgäster testar nya grepp och koncept när våra städer blir allt mer upplevelsebaserade. Vi har vant oss vid begrepp som pop up-stores, showrooms och lokaler som erbjuder både handel, kulturupplevelser och matupplevelser samtidigt.  

Läs även: Så lever vi 2044 – och så påverkar det branschen

På samma sätt kommer tryck nu att uppstå på kontorsmarknaden där fastighetsägare kan behöva ställa om sin verksamhet. Om utgångspunkten blir att arbeta på distans behöver lokaler användas på nya sätt. Vi är övertygade om att förändringen kan driva fram flera spännande kontorskoncept och modeller med större flexibilitet än i dag. Vilka de blir och vilka som lyckas bäst kommer som alltid att avgöras av vilka som är mest kreativa och förändringsbenägna. 

Avstånd betyder mindre, platsen betyder ännu mer

En konsekvens av våra uppkopplade liv är att avstånd betyder mindre än tidigare. Men paradoxalt nog innebär det samtidigt att den fysiska platsen blir viktigare än någonsin. Även om människor har ett grundläggande behov av att mötas kommer de fysiska mötesplatserna behöva en mix av verksamheter för att fungera och locka. Det är därför viktigt att den samverkan kring platsutveckling som finns mellan fastighetsägare, civilsamhälle och offentliga institutioner fördjupas och utvecklas. Det handlar om trygghetsfrågor och goda mötesplatser, men i förlängningen också om städers attraktivitet. 

Vi har vant oss att urbaniseringen är en ostoppbar kraft, men det saknas inte frågetecken. I USA rapporterade nyligen National Association of Realtors en kraftig uppgång i intresset för villor och småhus, detta mitt i en ekonomisk kris. Bra lägen nära kollektivtrafik kommer alltid att vara attraktiva. Men kan motsvarande trend skönjas också i Sverige, där distansarbete ökar intresset för att bo längre från stadskärnan? 

Ett mer flexibelt regelverk

Om distans- och hemarbete blir vanligare innebär det att byggnader och lokaler behöver ställas om till nya funktioner över tid. Det handlar om lokaler, parkeringshus och parkeringsplatser, men också kontor och bostäder. Hur behoven ser ut och kommer att utvecklas vet vi inte, däremot att dagens regelverk behöver ses över för att skapa mer flexibilitet. 

Att exempelvis ställa om kontor direkt till bostäder är förknippat med en hög tröskel med tanke på alla de regelverk som styr. Här kan vi behöva se över allt från PBL till städernas detaljplaner för att tänka in flexibilitet i planeringen redan från början. Utgångspunkten måste vara att en fastighet kan förändras över tid. En lokal kan bli ett kontor, ett parkeringshus kan bli en urban odlingslott eller ett leveransrum för att hantera e-handels paketleveranser. Ett bra exempel på detta är Råcksta, som efter att Vattenfall flyttade sitt huvudkontor till Frösunda, så har man förändrat storskaliga kontorsmiljöer till trivsamma stadsdelar nära kollektivtrafiken. Där det både omvandlats och byggts nytt. Möjligheterna är många och politikens hemläxa blir att skapa legala grunder för den kreativitet och flexibilitet som nu kommer att behövas. 

Oskar Öholm, vd på Fastighetsägarna Stockholm 

Christoffer Börjesson, chief digital officer, Fastighetsägarna Stockholm