Juryn för planpriset: Säkra visionen när staden expanderar

En gemensam vision engagerar, skapar samhörighet och håller riktningen i en allt annat än spikrak stadsbyggnadsprocess. Politikernas uppgift är att tydliggöra den stora visionen; den ska vara lokalt förankrad, avvägd och relevant för både dagens samhälle och framtida generationer. Arkitekter förverkligar visionen utifrån dokument, processer, avtal och genom den byggda miljön. Hållbarhet är DNA i allt.

I årets juryprocess för Sveriges Arkitekters Planpris har vi granskat ett stort antal planarbeten, från översiktsplaner till program och detaljplaner. Vi är imponerade över engagemang, kvalitet i dokumenten, processer för delaktighet – några program är bland de bästa vi sett. Bidrag från Malmö, Stockholm, Umeå och Ödeshög är nominerade till Planpriset.

Läs även: Arkitektur post covid: Hur ska arbetsgivarna locka tillbaka personalen till kontoren?

Samtidigt som vi nominerar de här fyra finns flera exempel bland bidragen, där kommunarkitekter jobbar hårt och nyskapande för att baxa visionen genom hela processen. Tyvärr sker det för ofta förändringar i genomförandet, bort från den ursprungliga ambitionsnivån så att resultatet blir något annat – oftast mindre bra. 

Konsekvenserna är en arkitektur som främst präglas av sina många besparingar. Den har tätare kvarter med skuggiga gårdar, brist på offentliga platser och påver livsmiljö, framför allt för barn. Alltså ett sämre resultat som riskerar att göra invånare besvikna. 

Det är frustrerande eftersom pengarna finns – planeringsprocesser skapar enorma värden i och med möjligheter till byggande och högre markvärde. Värdena bör därför fördelas mellan alla aktörer, även bland invånare och det allmänna. I dag tar entreprenörer och fastighetsutvecklare de kortsiktiga vinsterna medan samhället – liksom långsiktigt inriktade byggherrar och fastighetsägare – gör de gemensamma investeringarna och tar konsekvenserna på sikt. Finns inte goda livsmiljöer med i stadsutvecklingen kan det bli en dyr affär för samhället. 

Arkitektoniska kvaliteter har svårt att hävda sig när mätbara ekonomiska och praktiska frågor ska bedömas. Entreprenörer tar sig ofta, genom ekonomiska argument, långt in i frågor där de saknar kunskap. Resultatet blir att besluten fattas utan rätt kompetens – fokus hamnar på fastighetsutveckling, inte på stadsutveckling. Den risken är extra stor i kommuner med få eller inga anställda arkitekter och när politiker är oengagerade i tidiga skeden eller inte står för den långsiktiga riktningen. 

Läs även: Nya vd:n ska ta Tengbom ”back to basics”

De problem vi beskriver har byggts upp under lång tid, men går att lösa. Här finns inte en snabb fix, utan det krävs långsiktigt tänkande och uthållighet i vardagen. Vi vill lyfta några åtgärder som ger resultat: 

• Aktiva politiker som engagerar sig tidigt, lyssnar på expertkunskap samt står upp för invånare och långsiktiga värden genom hela processen.
• Exploateringsavtal med fastighetsägare som säkerställer kvalitet som överensstämmer med visionen.
• Kommunala upphandlingar av arkitektarbete som garanterar kvalitet och kompetens hos den som upphandlas.
• En sammanhållen process, initierad av kommunens förvaltningar, där alla intressenter gemensamt tar fram visionen och håller fast vid den. Självklart i en god dialog med boende och byggherrar.
• Obligatoriskt med arkitekter på kommunens plan- och bygglovavdelningar, ett självklart sätt att formsäkra det som byggs.
• Att tjänstemän på stadsbyggnadsförvaltningar ökar sina kunskaper om de samhällsekonomiska konsekvenserna av planeringsprocesser och tar beslut som stärker det allmännas intressen. 

Bra planer har en stark idé som bygger vidare på en gemensam vision. Gott samarbete i ett tidigt skede ger förvaltningar, byggherrar, boende och ideella grupper ägarskap till visionen. Förarbetena överförs till fysisk form av kommunarkitekter i detaljplanen och av praktiserande arkitekter i genomförandet. Då håller visionen hela vägen, från idé till byggt resultat.

Vesna Vasiljkovic, arkitekt SAR/MSA, kontorschef på Tengbom, ordförande
Maria Boberg, planeringsarkitekt FPR/MSA, stadsarkitekt i Östersund
Lina Gregersdotter, planeringsarkitekt FPR/MSA, stadsarkitekt i Söderköping
Christer Larsson, arkitekt SAR/MSA, konsult och adjungerad professor vid LTH, tidigare stadsbyggnadsdirektör i Malmö