Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag04.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Debatt

”Investeringsstödet är kostsamt och missar målet”

Regeringen har lagt 11 miljarder på investeringsstöd till hyresrätter för att försöka lindra konsekvenserna av marknadens systemfel. Subventionerna är kostsamma och missar målet. Åtgärder för att lösa hyresrättsmarknadens verkliga problem behöver vidtas nu, skriver Moderaternas bostadspolitiska talesperson Carl-Oskar Bohlin.

Publicerad: 9 Februari 2021, 12:12

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carl-Oskar Bohlin (M) vill se en annan bostadspolitik.

Montage: Moderaterna / Mostphotos


Ämnen i artikeln:

InvesteringsstödetModeraternaHyresrätter

Sveriges bostadsmarknad i allmänhet och hyresmarknad i synnerhet kännetecknas, efter decennier av starkt socialdemokratiskt inflytande i svensk politik, av snåriga och kraftiga regleringar. Med en dysfunktionell hyresrättsmarknad präglad av långa köer som följd. Det byggs för få hyresrätter och de som byggs uppfattas vara för dyra.

Läs även: Ny rapport: Investeringsstödet – ett bostadspolitiskt misslyckande

För ett år sedan återinförde regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna investeringsstöden till hyresbostäder. Tanken med subventionerna är enligt regeringen att de ska leda till att det byggs fler hyresrätter med relativt sett lägre hyror, ”som vanligt folk har råd med” som finansminister Magdalena Andersson uttryckte det. Stöden är därmed närmast att betrakta som ett försök till att lindra effekterna av regleringsivern snarare än att på allvar försöka lösa hyresrättsmarknadens verkliga problem.

Elva miljarder har betalats ut i investeringsstöd

Sedan stöden infördes för första gången hösten 2016 har totalt 11 miljarder budgeterats för ändamålet. Subventionerna är således ytterst kostsamma men därtill visar en ny studie som Evidens gjort på uppdrag av Fastighetsägarna och Byggindustrierna att de är mycket ineffektiva.

Av studien framgår att Stockholm, som ofta beskrivs ha landets största bostadsbrist, återfinns först på 14:e plats när det kommer till beviljade stöd. Det SKR kallar mindre städer får i högre utsträckning stöd än storstadsregionerna. Sambandet mellan utdelat stöd och behovet av bostäder i kommunen är enligt studien mycket svagt. Det går därför inte med trovärdighet att påstå att reformen varit en effektiv åtgärd för att avhjälpa bostadsbristen på heta bostadsmarknader.

 Hyrorna för de bostäder som fått investeringsstöd är i genomsnitt cirka 2000 kronor lägre i månaden än för motsvarande nyproducerade hyresrätter som inte fått stöd men fördelningen av bostäderna är ett misslyckande. Inkomsterna hos de som bor i de nyproducerade hyresrätterna som fått stöd är överlag lika höga som hos de som bor i nyproducerade hyresrätter som inte fått stöd och i vissa grupper till och med högre. Det innebär att subventionerna generellt sett inte når de som är i särskilt behov av en lägre boendekostnad utan i stället går till de som har längst kötid.

Det är till exempel färre unga som bor i nyproducerade hyresrätter som fått stöd.

Då hyrorna är lägre för dessa bostäder än för andra nyproducerade hyresrätter blir de också mer eftertraktade vilket gör att det krävs än längre kötid för att hyra dem än andra nyproducerade hyresrätter. Det syns också i statistiken, det är till exempel färre unga som bor i nyproducerade hyresrätter som fått stöd än vad som bor i nyproducerade hyresrätter som inte fått stöd. I förlängningen innebär det också att viljan att bygga hyresbostäder utan investeringsstöd minskar.

Läs även: ”Det finns en övertro på investeringsstödet”

Den svåra situationen på hyresrättsmarknaden måste tas på allvar. Istället för dyr symbolpolitik krävs åtgärder för fler bostäder och en bättre fungerande marknad.

1. Det behöver bli enklare och billigare att bygga. Därför behöver de krångliga regelverk som i dag hindrar bostadsbyggandet ses över. Detaljplanerna bör ersättas av mindre detaljerade byggplaner och en utredning om hur det kan säkerställas att kommunerna har tillräckligt mycket attraktiv mark planlagd bör tillsättas.

2. Mer mark bör också tillgängliggöras genom en reformation av såväl strandskydd som riksintressen och naturreservat. Vi behöver säkerställa att bostadsbyggandet inte i onödan hindras och att det som är skyddsvärt skyddas och värnas på bästa sätt.

3. Regeringen har som en del av januariöverenskommelsen tillsatt en utredning om fri hyressättning vid nyproduktion. Det är bra men inte tillräckligt. Ett tilläggsdirektiv bör ges som tittar på hur det kan bli möjligt för bostäder som i dag omfattas av presumtionshyra eller egensatt hyra att på sikt inkluderas i systemet för fri hyressättning.

4. Inom ramen för en bred bostadspolitisk överenskommelse bör på sikt också hyressättningen i det befintliga beståndet ses över. Transparensen behöver öka. Kötid bör inte som näst intill ensam variabel få styra tilldelningen av hyresrätter utan hushållens faktiska värdering av bostäderna bör få större inflytande.

Det är oförsvarbart att utan träffsäkerhet vräka miljarder över hyresrättmarknaden för att lindra konsekvenserna av grundläggande systemfel. Situationen på den svenska hyresrättsmarknaden är ohållbar. Åtgärder för att på allvar lösa problemen måste vidtas nu.

Carl-Oskar Bohlin (M), bostadspolitisk talesperson

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.