Investeringar för hållbara byggprojekt riskerar leda till större klimatpåverkan

Bygg- och fastighetsbranschen står för cirka 20 procent av alla Sveriges utsläpp av växthusgaser och har därmed en betydelsefull roll om klimatmålen ska nås. Givet den ökade efterfrågan på hållbarhet har investerares intresse för gröna projekt ökat markant.

Genom uppfinningen av så kallade “gröna obligationer” har fastighetsföretag kunnat anskaffa kapital för hållbara projekt, vilket skapat starka incitament för att påskynda utvecklingen. Systemet kan däremot utnyttjas och riskera att gynna projekt med stor klimatkostnad.

Införandet av gröna obligationer på marknaden bidrar till att påverka och styra investeringar i en hållbar riktning. Men kan detta utnyttjas?

För tio år sedan emitterades den första gröna obligationen. Svenska pensionsfonder ville förvalta kapital som bidrog till minskad klimat- och miljöpåverkan. Sedan dess har gröna företagsobligationer ökat explosionsartat och år 2020 emitterades den första gröna statsobligationen motsvarande 20 miljarder kronor. Nu emitteras obligationer av företag, kommuner och stater. Därutöver har EU-kommissionen utvecklat en taxonomi, det vill säga ett klassificeringssystem för hållbara verksamheter som kommer att påverka utvecklingen av gröna obligationer mer och mer framgent.

Varje aktör som emitterar en grön obligation behöver upprätta ett ramverk som tydliggör kriterier för gröna investeringsobjekt som kan finansieras med hjälp av den gröna obligationen. Hittills har kriterierna för gröna obligationer inom bygg- och fastighetssektorn framför allt baserats på branschens miljöcertifieringar.

Det finns ett antal olika miljöcertifieringar där kraven ser olika ut och som inbegriper olika nivåer inom varje miljöcertifiering. Exempel på krav i miljöcertifieringarna är en låg energianvändning, god inomhusmiljö och miljömässigt bra materialval. EU:s taxonomi, som ramverken successivt kommer att anpassas gentemot, särskiljer sig från hur de svenska ramverken traditionellt har sett ut och riktar främst fokus mot krav som rör energianvändning i fastigheterna.

Det tycks saknas ett helhetstänk som bättre kan stimulera en cirkulär ekonomi genom att i första hand förlänga livslängden för befintliga fastigheter, snarare än att riva och bygga nytt

Fastighetsbranschen är i stor utsträckning beroende av investeringar. Införandet av gröna obligationer på marknaden bidrar till att påverka och styra investeringar i en hållbar riktning. Men kan detta utnyttjas? Föreställ dig en fastighetsutvecklare som önskat riva en byggnad för att sedan uppföra en ny, mer ändamålsenlig byggnad som kan generera större avkastning. Genom att utforma den nya byggnaden för en låg energianvändning och genom att miljöcertifiera den kan fastighetsutvecklaren också berättigas finansiering.

På så sätt får utvecklaren ihop finansieringen för ett projekt som annars kanske inte skulle blivit av. Men trots att den nya byggnaden sannolikt kommer att ha lägre energianvändning i sin drift, utgör det en stor tillkommande klimatpåverkan för projektet, genom att omfattande mängder nytt material behöver produceras för att uppföra den nya byggnaden.

Tanken bakom de gröna obligationerna är god och har i stort bidragit till att bygg- och fastighetsbranschen tar kliv framåt för en mer hållbar planet. Samtidigt riskerar investeringarna att framför allt styras mot nybyggnadsprojekt. Det tycks saknas ett helhetstänk som bättre kan stimulera en cirkulär ekonomi genom att i första hand förlänga livslängden för befintliga fastigheter, snarare än att riva och bygga nytt.

Även omfattande ombyggnadsprojekt står för betydligt lägre klimatpåverkan att genomföra, vanligtvis mer än en halvering, än nybyggnadsprojekt. Energieffektiviseringsåtgärder i befintliga byggnader som kan gå hand i hand med förbättrat inomhusklimat kostar ännu mindre klimatpåverkan, men kan ofta vara svåra att finansiera.

För att säkra klimatnyttan vill vi se att investerat kapital i gröna obligationer i större utsträckning används till renovering och ombyggnad snarare än för nybyggnadsprojekt

Den nya regeringen lägger vikt vid att industrin är viktig för att klara omställningen. Det är betydelsefullt, men det är också centralt att säkerställa att satsningar vars syfte är att påskynda omställningen inte nyttjas på felaktiga sätt och därmed bidrar till negativa klimatkonsekvenser.

För att säkra klimatnyttan vill vi se att investerat kapital i gröna obligationer i större utsträckning används till renovering och ombyggnad snarare än för nybyggnadsprojekt, i de fall det innebär att en gammal byggnad rivs. För att åstadkomma detta bör ramverken uppdateras med ett större fokus på att stimulera en cirkulär ekonomi som i första hand fokuserar på att förlänga livslängden för befintliga fastigheter.

Ina Djurestål
Projektchef i byggbranschen

Tove Malmqvist
Docent och seniorforskare i hållbart byggande vid KTH