Hållbarhet och korruption - gör det omöjligt att göra fel

Med vår svenska levnadsstandard och livsstil har vi en ”Earth Overshoot Day” den 3e april i Sverige (globalt snitt 29e juni), efter det konsumerar vi vårt planetära kapital. Majoriteten, 97 procent, av forskarna står eniga i frågan om att det är människans livsstil som dränerar den planet vi är beroende av och skapar klimatförändringarna. Tydligare än så blir det inte. 

En av de största utmaningarna är korruption och mutor. Om vi levde i en värld där ”man” aldrig betalade för att ta genvägar, hade vi kunnat utesluta en majoritet av FN:s 17 globala mål. Haven hade varit renare, naturen mer resilient och fler förvärvsarbetare hade fått drägliga löner och humana arbetsförhållanden. Korruption är elefanten i rummet som i förlängningen har en stor påverkan på koldioxidutsläppen som förstör vår natur, miljö och som upprätthåller de destruktiva arbetsförhållanden för allt för många arbetare, inte minst i byggbranschen. 

Läs även: Starkt hållbarhetsarbete - men Fabege backar på viktig post: ”Speglar den utmaning byggbranschen står inför”

Ett välkommet initiativ är det lagförslag som kommit om så kallade skall-krav, alltså att det görs obligatoriskt att ta hänsyn till klimatet, miljö och sociala förhållanden vid offentlig upphandling. Inköp som kan användas för att främja gemensamma samhällsintressen skall premiera mål om hållbara, både sociala, miljö- och klimatrelaterade frågor. Att beakta hållbarhet i större utsträckning vid offentlig upphandling är ett av de viktigaste verktygen för att styra mot långsiktig hållbarhet i linje med både Agenda 2030 och Parisavtalet, som vi har tillsammans. 

Svenska staten, kommuner och regioner upphandlar för närmare 800 miljarder kronor varje år. Ungefär hälften av den summan kommer från upphandlingar inom bygg och fastighetsbranschen, och lågt räknat, cirka 9 miljarder försvinner till kriminella kretsar inom vår bransch vid offentliga upphandlingar*.

Av flera anledningar blir jag rädd, besviken och förbannad när de institutioner som handlar med våra skattepengar, bland annat SKR, i sitt remissvar till promemorian ”en skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling ” kommer med kritik om att de föreslagna upphandlingspremisserna är omöjliga på grund av kompetens- eller kunskapsbrist eller att de skulle stå i motsatsförhållande till andra av samhällets intressen. 

Läs även: Miljardaffären som får Castellums utsläpp att sticka i väg

Borde inte en avlönad medelålders individ se skyldigheten att bidra och eskalera förändringen, till att minska utsläppen och successivt få ner klimatavtrycket? Borde det inte finnas en vilja som motiverar samma individ att söka kunskap och hjälp för att heja på möjligheten att ställa krav, hårdare krav på branschen att agera mer transparent? Finns det inte en längtan efter anbud med hållbarhetsaktiviteter och premiera de som vill leverera kvalitativa tjänster? Eller vill vi inte att våra gemensamma pengar går till produkter som dessutom bidrar till vårt nationella mål om klimatneutralitet 2045 och en mer rättvis arbetsmarknad med sunda arbetsförhållanden samt ett bättre klimat och miljö? Är inte klimat, miljö och våra mänskliga rättigheter samt arbetsförhållanden de främsta samhällsintressen för att ens de övriga samhällsintressen skall fungera? Är det inte i grevens tid att vi fokuserar på att göra rätt?  Är det inte dags för våra beslutsfattare att göra det omöjligt att göra fel?

För snart fyra år sedan skrev jag en krönika där jag uppmanade beställare, tjänstemän och beslutsfattare att göra det lättare att göra rätt.

I dag vill jag uppmana samma gäng och ännu fler till att göra det omöjligt att göra fel! 

Linda Schuur, Hållbarhetschef, Intea Fastigheter 

*https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1612552/FULLTEXT01.pdf
*https://www.stockholmshem.se/vi-bygger/rattvist-byggande/
*https://static1.squarespace.com/static/5e52409eb7b4050d431127f0/t/61e6afdba920604b6cae0786/1642508275472/Byggmarknadskommissionen+-+Slutrapport+%282022%29