Gårdagens urbana utbud är morgondagens fiende

Vi besökte en mellansvensk stad under hösten där stagnationen är ett faktum. Redan vid vårt besök för ett par år sedan var problemen med tomma lokaler och konkurrens från andra städer och köpcentrum tydliga. Nu hade inte mycket hänt och de tomma lokalerna var om möjligt ännu fler. Tomma skyltfönster med kvarglömda trappstegar och flämtande lysrör. Flera års utveckling har gått förlorad, och det i en ort med förutsättningar att gynnas av de pandemirelaterade förändringarna i handelsmönstren.

Här handlar det om att arbeta aktivt med det lokala utbudet och områdets karaktär med en mängd aktörer för att bryta den negativa utvecklingen.

Men det finns lyckade exempel också. Västervik är en stad som de senaste decennierna jobbat aktivt med sin samverkansorganisation, stråkutveckling, etablering, belysningsprojekt, gestaltning och mycket mer. Här finns inte så många lediga lokaler, gatorna har ett samlat utbud och man ser fler och mer diversifierade butiker än man kan förvänta sig i en stad av denna storlek. Västervik visar att det går. De har inte fått något gratis, utan det ligger mycket arbete och mycket samarbete bakom de lyckade insatserna.

Vi lämnar snart det andra pandemiåret bakom oss och frågan är vilka bestående effekter pandemin kommer att få på vår stadsutveckling. För det första pandemiåret 2020 har vi redan facit och det visar att handeln ändå klarade sig oväntat bra. På riksnivå var tillväxten i den fysiska handeln nära noll, något negativt för sällanköpshandeln och något positivt för dagligvaruhandeln, men effekterna har givetvis varit större för vissa branscher och vissa regioner och förlusterna för enskilda aktörer har varit omfattande.

Under 2021 har vi sett en viss återhämtning av både besöksflöden och handelssiffror, men det är tydligt att trenderna som vi såg redan före pandemin nu har accelererat. Det handlar om e-handeln, där 2020 satte oss i en tidsmaskin och tog oss till 2025 års marknad på ett enda år, och de mindre städernas och landsbygdens revansch.

Utbudet blir en utmaning och knäckfråga under kommande år. Om utbudet blir sämre och spretigare påverkas givetvis hela stadens attraktivitet, men förändringarna i utbudet har också stor påverkan på övrig stadsplanering. När den fysiska handeln minskar, vad kommer i stället? Hur planeras tillgänglighet och trafik när villkoren förändras?

Spaningen här är att det inte går att ersätta något med samma sak. Försvinner en skobutik kan man inte förvänta sig att man kan etablera en ny skobutik. Skobranschen förändras. Kanske ska man söka en optiker, ett bibliotek eller en vaccinationscentral. Förnyar man en gata och några p-platser försvinner så behövs de inte alltid ersättas med nya p-platser. Resvanorna förändras. P-platsen kanske ska ersättas av cykelparkering.

Lika ersätter inte lika. Nytt ersätter gammalt.

Lisa Lagerén, chefsanalytiker, Tomas Kruth, processledare RSD AB