Fastighetsbolag måste fokusera på social hållbarhet

Redan idag erbjuder en del banker fastighetslån kopplade till sociala åtaganden och på obligationsmarknaden synliggör flera fastighetsbolag sociala mål. Den här utvecklingen är positiv för det hela samhället, ger civilsamhället mer resurser och uppmuntrar kommuner och regioner att använda sociala klausuler i kontakter med fastighetsbolagen. Andra vinster är att fokus på social hållbarhet även skyddar fastigheten från värdeförstöring och möjliggör värdeskapande. Det påverkar även kassaflödet i fastigheten och skapar nya affärsmöjligheter genom kommunala markanvisningar.

Dessutom ges en större trygghet för köpare i samband med försäljningar. Många goda initiativ pågår inom branschen, men samtidigt återstår mycket arbete när det gäller social hållbarhet. I rapporten Social hållbarhet i fastighetsbranschen går vi på PwC igenom hållbarhetsrapporteringen från 34 svenska fastighetsbolag med en bredd av ägare och fastighetsbestånd. Med rapporten vill vi visa på de initiativ som tas av fastighetsbolag som integrerar social hållbar omställning i sin affärsstrategi. Samtliga undersökta bolag månar om anställda, har uppförandekoder för leverantörer och stödjer civilsamhällesorganisationer, det vill säga det som idag är hygienkrav. Flera arbetar tillsammans med organisationer som Fastighetsägarna och allmännyttan för att lyfta fram social hållbarhet i förvaltningen. Men det finns också delar som tydligt särskiljer.

I rapporten har vi speciellt lyft fram det arbete som görs av tio fastighetsbolag. Framgångsfaktorer nummer ett är att bolagen beskriver hur de integrerar arbetet med social hållbarhet i sin affärsstrategi. De ser bostaden och stadsutveckling som ett gemensamt ansvar, värnar om sina hyresgäster och har samarbeten med offentlig sektor, civilsamhället, andra fastighetsägare och näringsidkare. Samtliga tio fastighetsbolag inkluderar föreningslivet i sina sociala insatser, vilket skapar ringar på vattnet där föreningslivet får tillgång till lokaler och finansiering utöver offentliga bidrag. De här bolagen är också innovativa och arbetar systematiskt med omställning inom följande områden:

● Anställer med fokus på mångfald. Det kan handla om att erbjuda ungdomsjobb, sysselsättning av nyanlända såväl som marginaliserade grupper på arbetsmarknaden

● Arbetar med trygghetsskapande aktiviteter som belysning, föreningsaktiviteter och trygghetsvärdar

● Engagerar sig i samverkan med offentliga aktörer, civilsamhället, andra fastighetsägare och butiksägare

● Har kontinuerliga medborgardialoger som följs upp löpande och har engagemang lokalt

● Har tydliga mål för arbetet med social hållbarhet för boende, som kvarboendegaranti i samband med renovering och sociala kontrakt, samt en bredare syn på service i anslutning till samhällsfastigheter.

Till sist. Flera av de mer innovativa fastighetsbolagen tar stöd i forskning för att beskriva samhälls- och företagsvärdet av insatser. Många av dessa fastighetsbolag kopplar nu även sin lånefinansiering hos banker och obligationsmarknaden till åtaganden att leverera på socialt mätbara mål.

Nya EU-krav driver utvecklingen framåt

Inom en snar framtid kommer social hållbarhet att få en extra skjuts av EU:s nya hållbarhetsrapportering, där sociala och miljömässiga mål behöver inkluderas i bolagens strategier och affärsplaner. Här finns även krav på att finansmarknadens aktörer ska redovisa sitt miljömässiga- och sociala bidrag och nyheter i form av möjligheten att koppla förmånlig finansiering till sociala åtaganden. Inom klimatområdet är Parisavtalet väl etablerat, men när det gäller social hållbarhet har det saknats tydliga mål och standarder, men det är inte längre en ursäkt för att inte engagera sig. Istället är vårt budskap att det behövs mer av kreativitet och innovativa arbetssätt för att synliggöra, följa upp, utvärdera och återrapportera effekten av sociala insatser.

Det kan också handla om samarbeten med andra aktörer. Utvecklingen har bara börjat. Precis som på miljösidan kommer det visa sig vara både samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt lönsamt att ta ansvar för anställda hos underleverantörer och hyresgäster såväl som att engagera sig i lokalsamhället. Det här är dessutom en affärslogik som stödjer Sveriges arbete med Agenda 2030 och samhällets omställning i riktning mot hållbart värdeskapande.

Även som medborgare kan vi driva på den här utvecklingen. Vi kan styra vårt spar- och pensionskapital mot socialt hållbara investeringar. Vi kan kräva att våra politiska företrädare i kommuner och regioner sätter upp sociala mål och krav på samverkan i samband med upphandlingar och markanvisningar. På det nationella planet handlar det om påverkan på statliga investeringsstöd såväl som finansinspektionens arbete med att övervaka finansmarknadens arbete med hållbarhet.

Den sociala samhällsklockan tickar på och vi har helt enkelt inte tid att vänta längre. Några av fastighetsbolagen har tagit första steget och visar vägen till framtidens sociala hållbarhetsarbete. Nu måste fler följa efter för samhällets bästa, men också för att stärka bolagens varumärken och de egna ekonomiska förutsättningarna för framtiden. Först då kan branschen på allvar bidra till att lösa en av vår tids mer komplexa sociala utmaningar.

Sophie Nachemson-Ekwall

Ansvarig för studien, doktor i företagsekonomi och expert på social hållbarhet och social finansiering på PwC.