EU:s taxonomi för hållbara investeringar behöver gå längre

EU:s taxonomin för hållbara investeringar är här. Men vad innebär den egentligen och hur påverkas branschen? Vad innebär taxonomin?

Taxonomin är kompassen som ska hjälpa finansmarknadsaktörer navigera i omställningen till en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi. Den hjälper dem att identifiera ekonomiska aktiviteter som är miljömässigt hållbara, och investeringar som bidrar till att skapa en portfölj med nettonollutsläpp till 2050 – vilket är, i stort sett, alla investerares klimatmål i dagsläget.

De som berörs direkt av taxonomin och behöver rapportera enligt den, är aktörer som erbjuder finansiella produkter i EU och i Storbritannien, och företag som lyder under kravet på hållbarhetsredovisning, enligt EU:s bestämmelser. Detta kommer ge marknaden en enhetlig bild av hur miljömässigt hållbar aktören/företaget är och underlätta att styra kapitalet i en hållbar riktning.

Hur påverkas fastighetsbranschen? 

Branschen kommer att få en standard över vilka aktiviteter med tillhörande gränsvärden som är miljömässigt hållbara och behövliga för nettonoll-omställningen. Vi kommer att få ett enhetligt språk för miljömässig hållbarhet – vilket minimerar risken för att bolag lägger pengar på fel aktiviteter samt risken för greenwashing.

Läs även: ”Bolag som inte lyckas reducera utsläpp och trygga humankapitalet finns inte kvar år 2030”

Detta kommer sedan standardisera den gröna finansieringen, i motsatts till i dag då alla banker har egna kriterier för finansieringen, ofta väldigt lika, men som inte följer en standard. Nu får bankerna i stället tydliga kriterier kring vad som gäller för en grön byggnad, en grön renovering, en grön transaktion eller en grön förvaltning. Det kommer göra livet lättare för banker och för låntagare.

Slutligen kommer taxonomin även underlätta för investerare att utvärdera samt jämföra bolag. Detta gäller inte bara för fastighetsbranschen, utan för alla branscher som taxonomin täcker.

Fördelar och nackdelar med taxonomin

Den stora fördelen med taxonomin är att vi får ett gemensamt språk för miljömässig hållbarhet. Ingen mer förvirring kring det begreppet samt vad det betyder i praktiken. Vi serveras aktiviteterna som vi måste genomföra. Ytterligare en fördel med taxonomin är att den kontinuerligt uppdateras – gränsvärdena kommer skruvas upp till 2023, 2025, 2028 och 2030.

75-90 procent av bolagens utsläpp kan inte vara oreglerade i fem år till.

En stor nackdel är dock att nuvarande gränsvärden bara är baserade på en byggnads primärenergianvändning – inte på scope 3-koldioxidutsläpp, som är den stora utsläppskategorin för en byggnad. Dessa är de utsläpp som värdekedjan genererar. Det är i princip alla utsläpp kopplade till byggande: utvinning av naturresurser, produktion av stål, betong, cement etc. och transport. Detta står för mellan 75-90 procent av ett fastighetsbolags totala utsläpp. Taxonomin skriver dock att gränsvärden för scope 3-utsläpp kommer utvecklas till 2025 – vilket är alldeles för sent. 75-90 procent av bolagens utsläpp kan inte vara oreglerade i fem år till.

Läs även: ”Utnyttja EU för klimatpolitiken” 

Summa summarum ser jag fram emot implementeringen av taxonomin. Enhetligheten den kommer bidra med hoppas jag skapar ett ökat tryck för gröna aktiviteter och raderar ut fenomenet greenwashing samt bruna aktiviteter för gott.

Simon Iaffa Nylén, Sustainability Manager på Brunswick Real Estate och medlem i MERC Talangnätverk där unga talanger erbjuds en plattform för att träffas, utbyta erfarenheter och skapa långsiktiga samarbeten. Han är också styrelseledamot i Young Sustainability Professionals, det främsta nätverket för young professionals inom hållbarhet i Sverige.