Måndag13.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Debatt

En betraktelse från en annan vinkel

Publicerad: 22 Mars 2018, 15:00

Rebecca Gulding och Eleonore Gustafsson.

Det ligger i sakens natur att den som låter utföra och/eller finansiera ett byggprojekt sällan helt och hållet vill släppa möjligheten till insyn, påverkan och kontroll av projektet. I sådana samarbeten är det enligt vår uppfattning snarare en fråga om hitta andra sätt att definiera arkitektens roll och uppdrag i avtalet.


I artikeln ”Öppna böcker hela vägen” som publicerades i Fastighetsnytts nätupplaga den 13 mars 2018 sätter Emma Jonsteg, VD på Utopia Arkitekter, ord på flera intressanta företeelser kopplade till arkitektens roll, ansvar, fokus, insyn med mera i byggprojekt på den svenska marknaden. Jonsteg skriver i artikeln bland annat att:

”Ingen tysk, fransk eller brittisk arkitekt med självaktning skulle ta ett uppdrag där man inte får ta ett helhetsansvar för så väl projektets kvalitet som ekonomi. I Sverige agerar arkitekten däremot i de allra flesta projekt istället som vilken annan konsult som helst, tydligt underställd sin uppdragsgivare. I de allra flesta fall helt utan insyn i det övergripande budgetarbetet och uppdragsgivarens interna målsättningar.

Frågan är varför, för det är lätt att konstatera att detta märkliga arbetssätt suboptimerar projektprocessen på åtskilliga sätt. Ändå har intresset från utvecklare och byggherrar att tänka nytt hittills varit mycket blygsamt.”

Som juridiska rådgivare inom fastighets- och byggbranschen träffar vi dagligen såväl fastighetsutvecklare, byggherrar och entreprenörer som arkitekter och tekniska konsulter, och inte sällan kommer frågan om arkitektens roll och betydelse för ett lyckat projekt på tal.

Även om vi är odelat positiva till initiativ likt Utopia Arkitekters pilotprojekt med Örebro kommun, är vi dock inte övertygade om att en förflyttning av arkitektens roll med nödvändighet skulle förutsätta en annan ordning än att arkitekten avtalsmässigt är ”underställd sin uppdragsgivare” (uppdragsgivare i bemärkelsen byggherre eller fastighetsutvecklare).

Det ligger i sakens natur att den som låter utföra och/eller finansiera ett byggprojekt sällan helt och hållet vill släppa möjligheten till insyn, påverkan och kontroll av projektet. I sådana samarbeten är det enligt vår uppfattning snarare en fråga om hitta andra sätt att definiera arkitektens roll och uppdrag i avtalet. Och eftersom det råder avtalsfrihet finns det egentligen inga hinder mot att en byggherre eller utvecklare genom avtalet exempelvis ger en arkitekt explicit förtroende att agera strategisk rådgivare till denne samtidigt som arkitekten ges utökat mandat att fatta egna beslut i vissa arkitektoniska frågor. Inget hindrar heller att arkitekten därutöver även ges projektlednings-, projekteringslednings- och/eller byggledningsansvar.

Den rollfördelning som vi däremot anser borde vara något mindre cementerad än idag, är den mellan arkitekten och entreprenören. För är det verkligen så självklart att byggherren eller utvecklaren alltid ska stå i direkt avtalsförhållande med entreprenören och att entreprenören i sin tur ska vara uppdragsgivare till arkitekten? Skulle det inte lika gärna kunna vara tvärtom, dvs. att entreprenören avtalsmässigt underställs arkitekten? Självklart är det möjligt, och vi ser en stadigt ökad efterfrågan på rådgivning och avtalsförhandlingsstöd för sådana lösningar från våra klienter.

Vi har även en delvis annan bild av fastighetsutvecklares och byggherrars intresse för att tänka nytt i fråga om roller och ansvar än den Jonsteg beskriver. Vår bild är tvärtom att det synes föreligga en ganska stor samsyn mellan fastighetsutvecklare och byggherrar respektive arkitekter beträffande att det många gånger skulle vara till fördel för såväl samhällsbyggandet i stort som för enskilda byggprojekt om arkitekter intog en mer tongivande roll – särskilt med avseende på t.ex. arkitektonisk kvalité, design, hållbarhet m.m. Många av de fastighetsutvecklare och byggherrar vi träffar berättar att de mer än gärna skulle vilja anlita en kompetent, innovativ och lyhörd arkitekt att ”hålla i handen” som en strategisk rådgivare och partner genom hela sina projekt. Men vad de tyvärr också berättar, är att när de sonderar terrängen efter en sådan upplever de sig ofta möta arkitekter som i och för sig har obestridlig arkitektonisk kompetens, men som i övrigt har ett förhållandevis lågt intresse för att på ett strukturerat sätt arbeta med identifiering, hantering och uppföljning av projektrisker, har bristande kompetens inom fastighetsekonomi och ekonomistyrning för byggprojekt, saknar erfarenhet nog att överta samordningsansvaret för hela konsultgruppen eller som inte vill ikläda sig ett större ansvar än just enbart för den egna insatsen. Här kan vi förstå att fastighetsutvecklare och byggherrar drar öronen åt sig lite grand. För inte är det väl för mycket begärt att den aktör som önskar sig ett större inflytande i ett projekt också bör vara beredd att ta ett större ansvar?

Nu har vi som sagt även ett antal arkitektkontor som klienter på vår advokatbyrå. Med anledning av det får vi äran att arbeta med olika typer av arkitekter. Vi arbetar med dem som genom politisk debatt, forskning och rådgivning på olika sätt bidrar till att hitta lösningar på några av vår tids stora välfärdsutmaningar: klimathot, segregation och urbanisering. Vi arbetar med dem som bedriver omvärldsbevakning, gör marknadsanalyser och håller föreläsningar på såväl den nationella som den internationella arenan i syfte att sprida kunskap och lyfta upp viktiga frågor på samhällsdebattens agenda. Vi arbetar med dem som ser till att förstå sin uppdragsgivares affär och som sätter stolthet i att genomföra projekt inom överenskomna tids- och kostnadsmässiga ramar med utlovad kvalitet. Vi arbetar med dem som inte fruktar digitaliseringen utan som ser det som en självklarhet att framtidens arkitekt kommer att finna de bästa och smartaste lösningarna med hjälp av artificiell intelligens och mjukvarugenererad design. Dessutom arbetar vi med några av dem som, i likhet med Emma Jonsteg, hela tiden strävar efter utveckla arkitektens roll och affär. För det arbetet är redan i full gång. Och precis som Emma Jonsteg och flera av våra klienter, är vi övertygade om att en rollmässig förflyttning för arkitekter är en absolut nödvändighet för att på sikt kunna åstadkomma ett hållbart samhällsbyggande för framtida generationer.

Vår slutsats av allt detta är således att det inte förefaller finnas någon större motsättning mellan vilken roll arkitekterna vill ta och vilken roll byggherrar och fastighetsutvecklare kan tänka sig att ge arkitekterna på den svenska marknaden. Nej, frågan ligger snarare i hur:et. Hur ska samarbete och dialog fungera? Hur ska mandat-, risk- och ansvarsfördelning se ut? Hur ska affärsuppläggen och ersättningsmodellerna utformas? Och hur ska parterna gå till väga för att avtalsmässigt reglera detta? Här är möjligheterna oändliga för alla som vågar frångå gamla mönster och testa nya affärsupplägg. Utopia Arkitekters samarbete med Örebro kommun är bara ett sådant sätt.

Rebecca Gulding och Eleonore Gustafsson
Bright Advokat AB

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.