Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Debatt: Även barnen måste få plats i glesa Göteborg

Publicerad: 19 augusti 2021, 09:36

Det måste vara möjligt att bo i våra städer även med barn. Nu behöver kvadratmeterregeln i Göteborg ses över och Boverkets och regeringens förslag om skärpta regler för uteytor stoppas. Det skriver Gunilla Grahn Hinnfors, Ansvarig stadsutveckling, Västsvenska Handelskammaren och Christina Heikel, Näringspolitiskt ansvarig, Fastighetsägarna i Göteborg.


Ämnen i artikeln:

GöteborgVästsvenska HandelskammarenFastighetsägarna GFRFörskolor

Regeringen och Boverket vill skärpa reglerna för uteytor vid förskolor och skolor. Barns möjligheter till lek i en god miljö är viktig och många förskole- och skolgårdar är torftiga. Men frågan är hur regelverket ska se ut för att ge barn möjlighet till en härlig och kreativ utemiljö och samtidigt inte helt omöjliggöra ny- och ombyggnation i den befintliga staden.

När det gäller kommunala förskolor i Göteborg finns det i dag en regel som oftast blir ett krav, nämligen att varje barn ska ha 35 kvadratmeter helst solbelyst uteyta. Det innebär att en förskola med 90 barn, förutom själva byggnaden, ska ha ett halvt Gustaf Adolfs torg för utevistelse. Den som tittar på en karta över Göteborgs centrala delar konstaterar snabbt att det då inte finns särskilt många platser som är möjliga att bygga en förskola på. 

Läs även: LISTA: De största projekten i Göteborg just nu 

Mycket riktigt blir det numera också ofta nej till planer på fler vanliga bostäder i Göteborgs innerstad. I planen för området vid Smålandsgatan och polishuset får det till exempel enbart byggas student- och företagsbostäder, eftersom det inte går att få plats med en förskola i området. Det här är allvarligt eftersom vi behöver bli många fler som bor i de centrala delarna av Göteborg.

I rapporten ‘Bostäder i framtidens hållbara stadskärna’ som presenterades av Västsvenska Handelskammaren, Fastighetsägarna och Göteborg Citysamverkan nyligen, konstaterades att Göteborgs stadskärna är extremt gles, drygt dubbelt så många bor på samma yta i stadskärnorna i Stockholm och Malmö. 

Glesheten och de förändrade konsumtionsmönstren där allt fler gör ärenden digitalt, är en stor utmaning för Göteborg. För att få en mer livskraftig och mindre sårbar stadskärna behöver fler bo där och utgöra ett underlag för handel och service. Och det är nu som förskoleplatserna blir intressanta. För med boende kommer barn och med dem kommer ett behov av samhällsservice. Men i dag blir det alltså stopp i stadskärnan för vanliga bostäder eftersom kommunen har sin kvadratmeterregel och dessutom helst bygger större förskolor för att kostnadseffektivisera verksamheten.

Så hur mycket uteyta behöver ett förskolebarn? Det är lite som att svara på frågan om hur långt ett snöre är. För det beror på så mycket: till exempel på var förskolan ligger, hur mycket personal det finns och hur gården ser ut.

När det var väldigt ont om förskoleplatser på 1980-talet bildades många föräldrakooperativa förskolor i innerstaden. En del av dem finns kvar och andra har tillkommit. Många av dem har knappt någon uteyta alls, men barnen är ute ändå, antingen i en intilliggande park, eller via regelbundna utflykter. I Malmö bygger de förskolegårdar på tak, bland annat till ett köpcentrum. Andra kommuner, bland annat Lerum, har mobila förskolor där bussen är en fast punkt. Ytterligare andra, som Uppsala, har olika rekommendationer på uteyta beroende på var i staden förskolan ligger. 

Läs även: Göteborg: En 400-åring med växtvärk

Runt om i Sverige diskuteras dessutom kvaliteten på lekmiljön. En grönskande gård är mer inbjudande för lek än konstgräs och färdiga lekredskap, vatten och sand och miljöer med möjligheter att bygga och skapa uppskattas av barn. Det handlar alltså inte enbart om kvadratmeter utan hur de är möjliga att använda. Om vi vill ha en levande och intressant stadskärna där även barnfamiljer är välkomna behöver vi tänka om och nytt. Och det handlar inte enbart om Göteborg.

Det vi inte behöver är ett bindande regelverk från Boverket eller ett kvadratmeterkrav. Det bästa vore att snarare ha ett funktionskrav på förskolan - barnen ska ha möjlighet till fri utelek i stimulerande miljö varje dag – än ett kvadratmetermått. Om förskolorna bemannas så att utflykter är möjliga går det att bygga förskolor och bostäder även i det innersta av våra större städer. 

Platsutvecklare inom fastighetsbranschen har idéer och pedagoger och barn vet vad de vill ha. Använd dessa resurser i arbetet med att skapa en mer tillåtande och levande stadsmiljö.

När Boverkets remiss om striktare regler för uteytor kom till Göteborgs stad var alla förvaltningar, utom stadsbyggnadskontoret, positiva till Boverkets och regeringens propå. Stadsbyggnadskontoret såg att ett nytt regelverk skulle försvåra för bostäder i de mest centrala delarna av staden. Det gjorde även majoriteten i kommunstyrelsen som sa nej till mer tvingande regler. Det är bra, men nu behöver kvadratmeterregeln i Göteborg ses över och Boverkets och regeringens förslag stoppas.

Det måste vara möjligt att bo i våra städer även med barn och med en mer kreativ diskussion om barns utemiljöer kan vi hitta bra lösningar även i den täta staden. 

Gunilla Grahn Hinnfors, Ansvarig stadsutveckling, Västsvenska Handelskammaren
Christina Heikel, Näringspolitiskt ansvarig, Fastighetsägarna i Göteborg 

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News