Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Debatt

Därför kommer efterfrågan på kontorsyta att ta fart igen

Som en respons på pandemin har mängder med arbetsgivare infört regler för att så många som möjligt ska kunna jobba hemifrån. Såväl hemarbetare som deras chefer vittnar om att det fungerar så bra att hemarbete är här för att stanna när pandemin är över. Utan stöd i någon djupare analys dras slutsatsen att behovet av kontor och kontorsyta kommer minska väsentligt. Är detta verkligen en oundviklig konsekvens eller är det ytterligare ett exempel på okritisk extrapolering av dagsaktuella läget som är så vanlig i vårt debattklimat? skriver Alarik von Hofsten.

Publicerad: 25 September 2020, 12:18

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Alarik von Hofsten tror inte alls att hemmajobbet är här för att stanna på lång sikt.

Foto: Privat


Ämnen i artikeln:

Coronaviruset

Att jobba hemifrån är inget nytt.  Redan innan pandemin är arbete hemifrån vardag för en ökande mängd kontorsarbetare. Kanske har det blivit mer socialt accepterat än före pandemin och visst kommer trenden dröja sig kvar efter pandemin. Men det finns samtidigt starka omständigheter som talar för att kontoren snart kommer vara lika befolkade som förr och efterfrågan på kontorsyta tar fart igen. Den mest uppenbara är att befolkningen växer, framför allt i storstadsregionerna. Många fler individer kommer ha ett kontorsarbete och det driver på efterfrågan på kontorsyta. 

Efter att den värsta euforin om fördelarna med hemarbete lagt sig verkar de flesta numera eniga om att det handlar om att jobba 1-2 dagar hemma och 3-4 dagar på kontoret eller hos kunden. Till det ska läggas typer av kontorsarbete som av olika skäl inte kan utföras annat än på kontoret. Det är alltså inte frågan om någon massutvandring från kontoren. Därtill kommer andra starka krafter som kommer trycka upp kontorsefterfrågan igen.

Läs även: Vad blir nästa trendinvestering efter samhällsfastigheter?

Social gemenskap: Vi homo sapiens är i grunden en social flockvarelse. Att jobba ensam hemifrån, låt vara med ständiga zoom-möten fungerar rent tekniskt men ger inte den sociala samvaro som de flesta behöver för att må bra. I stort sett alla jag talar med vittnar om att de längtar tillbaks till kontoret och arbetskollegorna. Det gäller både ungdomar och de lite äldre. På Fastighetsnytts och Dagens Industris konferens Omstart Sverige vittnade t.ex. mängder av paneldeltagare om att de stimuleras av att vara på kontoret igen och träffa kollegor. Dessutom finns en nätverkseffekt när det gäller social gemensakap. Värdet av att vara på kontoret ökar ju fler andra som är på kontoret.  När en kritisk massa medarbetare är tillbaks kommer de flesta andra dit också. Alternativet är nämligen social- och kompetensmässig isolering. 

Kreativitet och produktivitet: I somras slog professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson på Institutet för Näringlivsforskning larm om att hemarbete riskerar gå ut över verksamhetens utveckling, produktivitet och lönsamhet. Han lyfter fram att kärnan i all verksamhet är inte bara vad som sägs utan också hur och att spontan interaktion mellan medarbetare är central. Det är där viktiga aspekter kommer fram som inte syns i mejl, mobilsamtal och videomöten. Han refererar också till rapporter som indikerar att spontana bollar, som tillåts studsa fritt och i realtid på en arbetsplats, är ovärderliga för verksamhetens utveckling och framtida intäkter.  För egen del hör jag redan chefer som ser sådana här tendenser. Att jobba hemifrån med de uppgifter och projekt som pågick när pandemin bröt ut funkade bra. Men sen då? En återgång till kontoren blir sannolik.

Läs även: Hur botar vi en bostadsmarknad där skilda par inte har råd att flytta isär?

Social distansering: Ett visst mått av social distansering har visat sig vara effektivt för att hindra spridning av mindre allvarliga sjukdomar. Innan covid-19 har kontorslandskap och aktivitetsbaserade arbetsplatser och olika former av delade arbetsplatser varit norm, till exempel i form av långa bänkar istället för skrivbord som ska rymma rader med medarbetare, skuldra mot skuldra, på var sida bänken.  Medarbetare har sällan gillat lösningarna men tvingats acceptera dem. Att minimera antalet kvadratmeter har ofta varit överordnat att få till den arbetsmiljö som arbetet faktiskt kräver. Nu kan pendeln slå tillbaka och det kommer bli ett krav och ett konkurrensmedel att erbjuda hälsosam arbetsmiljö för att skaffa och behålla medarbetare. Resultatet blir ökad efterfrågan på kontorsyta, inte minskad. Kungsledens VD Biljana Pehrsson med 85% av sin verksamhet inom kontorsuthyrning vittnade t.ex. nyligen om att i nya förfrågningar om lokaler är separata arbetsrum för varje medarbetare åter något eftertraktat.

Skadlig hemarbetsmiljö: I hemmet finns sällan en ergonomiskt vettig arbetsmiljö. Inte oväntat kommer redan oroande rapporter om arbetsskador som rygg- och nackproblem, musarm och huvudvärk. Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvar även hemma. I media förekommer skildringar om arbetsgivare som försöker ta detta ansvar genom att erbjuda hemleverans av kontorsstol och ibland även bord. Verkligheten är inte lika enkel. I de flesta hem finns inget extra utrymme där dessa möbler ryms. Därtill kommer krav som lämplig belysning samt god ljud- och luftkvalitet. En riktig kontorsarbetsplats i hemmet kommer alltså inkräkta på medarbetarens privatliv. Rör det sig dessutom om två eller fler som behöver jobba hemifrån blir problemet oöverstigligt. I längden kommer sådant knappast accepteras. För många blir lösningen att jobba på kontoret.

Chimär tidsbesparing: Ofta framförs argumentet att man slipper restid till kontoret om man jobbar hemifrån. Det är en sanning med modifikation. De flesta behöver ändå lämna hemmet för att lämna och hämta barn, handla och uträtta ärenden, något som ofta kombineras med just arbetsresor. Universitetet i Harvard har i en undersökning bland 3 miljoner kontorsarbetare i 15 länder under april och maj i år visat att kontorsarbetarna i snitt lägger ned 48 minuter längre tid på sitt jobb än före pandemin. I så fall försvinner en stor del av tidsvinsten med minskat resande. Därutöver visar undersökningen att medarbetarna deltar i fler möten än tidigare, skickar fler mejl osv. En tänkbar förklaring är att det helt enkelt blir svårare att ”stänga av” jobbet när man har jobbet hemma. Jobba hemma kan lätt förvandlas till en känsla av att bo på jobbet. Att medarbetare i längden kommer acceptera en utökning av arbetstiden med nästan en timme utan kompensation är knappast troligt. 

Arbetstagare kommer ha en skeptisk syn på arbetsgivare som driver fram hemarbete i allt för hög grad och välja andra arbetsgivare.

Så vilka slutsatser kan man dra av allt detta? Arbetstagare kommer ha en skeptisk syn på arbetsgivare som driver fram hemarbete i allt för hög grad och välja andra arbetsgivare. De kommer också ha starkare argument än förut när det gäller att få tillgång till en hälsosam och smittminimerande kontorsarbetsmiljö. Framsynta arbetsgivare kommer inse att kreativitet och nyskapande uppstår när medarbetare inte bara jobbar tillsammans utan även vistas tillsammans. Fastighetsägare kommer bli tvungna att vässa sina erbjudanden. De som inte lyckas kommer som vanligt att få se ökad vakansgrad. Stora öppna ytor där maximalt antal arbetsplatser kan pressas in kommer inte vara lika attraktivt längre, kanske inte stora lounge- eller hotelliknade lobbies heller.  Kommuner kommer behöva fortsätta att planera för var fler kontorsarbetsplatser kan byggas och bidra till att livskraftiga stadsmiljöer kan blomstra. 

Alarik von Hofsten, frilansande stadsutvecklare

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Coronaviruset

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.