Därför behövs en ny myndighet för klimatanpassning

Bara i år har extrema regnväder drabbat centrala Kina, östra USA och Västeuropa. Här hemma har vi sensommarens översvämningar i Gävleområdet i färskt minne och det påminner oss om att vi inte heller i Sverige och övriga Norden är förskonade från att hemsökas av naturkatastrofernas verkningar. Men klimatförändringarna medför inte bara hot ovanifrån i framtida klimatscenarier. Sveriges långa kustlinje och rikliga kustnära bebyggelse är en annan oroshärd. 

Läs även: Pengarna för klimatanpassning räcker inte till

SMHI har beräknat att framtida medelvattenstånd i slutet av detta sekel kommer att vara två till sju decimeter högre än i dag. Den högre landhöjningstakten i norra Sverige kompenserar något för de stigande havsnivåerna, men i Skåne kan havet stå så mycket som 77 centimeter högre år 2100, med förhöjd risk för både erosion och översvämningar i kustområdena. Vid högvattenstånd är värsta scenariot för Blekinge och Skåne, med 100 års återkomsttid, beräknat till hela 2,3 meter. 

Även Mälaren, som i dagsläget försörjer över två miljoner människor med dricksvatten, får problem vid dessa vattenstånd, med risk att bli en havsvik i Östersjön, med samma bräckta vatten som utanför slussarna i Gamla stan. 

Med hela 8 procent av Sveriges bostadsfastigheter belägna inom tre kilometer från kusten och som mest fem meter över havet är risken för pressade bostadspriser och för högre försäkringskostnader för kustnära fastigheter uppenbar. Även kreditriskerna är stora då var tionde svensk har kusten eller någon av de fyra stora sjöarna inom 500 meter från sitt hem. Cirka 5 procent av bankernas utlåning till konsumenter med bostaden som säkerhet är utsatta för denna kreditrisk. 

Hotet är alltså påtagligt och skador på fastigheter, vattenförsörjning och infrastruktur kan bli mycket stora om inte förebyggande åtgärder vidtas för att minska sårbarheten.

Idag har ingen nationell myndighet ett övergripande ansvar för klimatanpassning. Istället fördelas ansvaret på ett 30-tal myndigheter. SMHI ansvarar för ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, och enligt den nya klimatanpassningsstrategin har Boverket en samordnande roll för klimatanpassning i förhållande till ny och befintlig bebyggelse. 

Läs även: Kostnaderna stiger i översvämningarnas spår - Fastighetsnytt på besök i Belgien

Samtidigt råder det stora planerings- och säkerhetsbrister vid översiktsplaner och bebyggelseplanering i många kommuner. Exempelvis säger 90 procent av landets kommuner att de påverkas av klimatförändringarna, men bara 40 procent av kommunerna har avsatt medel för klimatanpassning. För många lokalpolitiker uppfattas också klimatförändringarna som något abstrakt, något som eventuellt händer långt fram i tiden. Långsiktiga dyra investeringsbeslut utanför mandatperioden är ofta hinder, med risk för protester från berörda kommuninvånare, som i exempelvis Falsterbo. Det är inte heller rimligt att mindre kommuner ska kunna hantera konsekvenserna av klimatförändringarna, då de ofta saknar både tillräcklig kompetens och resurser för det. Fastighetsbranschen måste också anamma en förändrad byggteknisk anpassning till de nya kraven, där bottenplan i framtiden får bli garage eller något annat mer vattentåligt än bostad. 

Sammantaget är det därför nödvändigt att skapa en Klimatmyndighet som kan forma en gemensam spelplan med specialister som kan hantera och ta det totala samlade ansvaret för bland annat vattenstrategifrågor.