Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Branschtoppar: Bostadsmarknaden behöver långsiktiga spelregler

Partiernas ointresse för bostadspolitiken skapar inte bara problem här och nu, utan kanske ännu mer på lång sikt. Det menar Hyresgästföreningen och Rikshem som i en gemensam debattartikel argumenterar för tre områden där branschen skulle gynnas extra mycket om politiken kunde komma överens om långsiktiga spelregler.

Publicerad: 7 september 2022, 10:39

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Anette Frumerie, vd Rikshem och Marie Linder, ordförande Hyresgästföreningen skriver en gemensam debattartikel.

Foto: a40757


Ämnen i artikeln:

HyresgästföreningenAnette FrumerieRikshem

Årets valrörelse visar åter att bostadspolitiken är partiernas blinda fläck. Effekterna av låga ambitioner och en utebliven bostadspolitik skapar inte bara problem här och nu. Vi ser med oro på de mer långsiktiga konsekvenserna av detta och effekterna för Sverige som välfärdsland där en otillräcklig bostadsproduktion riskerar att skada jobben och därmed tillväxten. En snabbt förändrad omvärld driver inflation, ökade räntor och högre omkostnader för hushållen. Vi förväntar oss mer av den regering som tillträder nästa mandatperiod.

Idag är det mer regel än undantag att unga behöver söka sig runt på en osäker andrahandsmarknad i jakten på en bostad. Är du nyskild är det närmast en omöjlighet att få tag i en bostad nära barnens skola när livet redan är i kris. Den som har fått ett nytt jobb eller när utbildningsdrömmar får alltför ofta sina drömmar grusade. Alldeles för ofta saknas bostäder på den nya orten som skulle bli starten på något nytt. Det här kan inte annat än beskrivas som ett misslyckande för samhället. 

Den bostadsskuld vi dras med sedan 1990-talet har ackumulerats under åren av lågt byggande. Lägg till det att Sveriges befolkning fortsätter att växa. Sedan 2000-talets början har vi blivit nästan 1,5 miljoner fler invånare, en ökning med drygt 16 procent och prognoserna visar på fortsatt tillväxt. Boverket pekar i sina beräkningar på att det måste byggas ca 60 000 bostäder varje år fram till 2030. Trots 2010-talets relativt höga byggtakt nåddes aldrig Boverkets byggmål ens för ett enskilt år, och nu sjunker byggtakten drastiskt i takt med att både räntor och byggkostnader stiger kraftigt.

Byggbranschen behöver långsiktighet. Att bygga fastigheter är en resurs- och tidskrävande process som kan generera samhälleliga värden långt in i framtiden. Politiken måste därför vara garanten för långsiktiga spelregler eftersom branschen har långa planeringshorisonter. Vi har tre tydliga områden som skulle göra stor skillnad för svensk bostadspolitik:

– Återinför investeringsstödet

Investeringsstödet har genererat 50 000 hyresrätter de senaste fyra åren. Trots att investeringsstödet visade på mycket goda effekter och att det har levererat värde i hela Sverige, inte minst i små- och medelstora städer, så avskaffades stödet utan någon reflektion över effekterna eller presentation av andra lösningar. Vi förstår att man kan ha olika syn på investeringsstödet. Men det hade varit klokare att möta upp med nya reformer som i likhet med investeringsstödet hade kunnat fungera som en krockkudde när ekonomin tvärbromsat och nybyggnationen snabbt avtar.

Finland visar att det går att jobba tillsammans och att gemensamma insatser ger resultat. Genom att satsa 36 miljarder årligen via förmånliga lån så har fler hyresrätter kunnat byggas. Genom en tydlig vilja och inriktning så minskades osäkerheten och fler bostäder kunde byggas i Finland. När Sverige nu är inne i en period av nyindustrialisering och där de gröna jobben strömmar till så måste vi agera strategiskt och klokt. Det gör Sverige bäst genom att upphöra med den kortsiktighet som hittills har präglat svensk bostadspolitik och i stället staka ut en hållbar väg där vi jobbar tillsammans.

 

– Skattefria underhållsfonder

För att skapa långsiktiga förutsättningar behöver Sverige göra förändringar när det gäller skatter och regelverk. Idag missgynnas hyresrätten vid sidan av det ägda boendet. Det rimliga vore ett mer skattemässigt neutralt förhållningsätt mellan boendeformerna.

Vi är övertygade om att det går att vrida utveckling åt rätt håll. Sverige bygger redan idag både energi- och klimatsmart med sikte på att bostäder ska klara höga krav nu och i framtiden. Men det finns ett omfattande behov av att modernisera befintliga bestånd, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. Genom att skapa skattefria underhållsfonder ges en möjlighet för fastighetsägaren att lägga undan en del av den inbetalda hyran och spara för framtida underhåll. Idag beskattas det som vinst, vilket försvårar för en långsiktig och hållbar fastighetsförvaltning.

 

– Sexprocentig moms på hyra

Vi tror även på att införa en sexprocentig moms på hyra som skulle stoppa straffbeskattningen av hyresrätter och underlätta för nyproduktion, renoveringar samt löpande underhåll av hyresrätter som är i behov av upprustning. När ingående moms blir fullt avdragsgill stärks ekonomin i alla projekt vilket skulle utgöra viktiga steg på vägen mot rättvisa mellan hyrt och ägt boende.

Vi vill se politiker som kavlar upp ärmarna och fokuserar på Sveriges bästa. Det finns idag en avsaknad av politisk debatt som diskuterar de boendeutmaningar som väljarna möter i sin vardag och som pekar ut en väg bort från bostadsbrist och osäkra boendeförhållanden. Genom att skapa långsiktigt hållbara spelregler och ge bättre förutsättningar för nyproduktion och renovering av bostäder kan vi tillsammans bygga vidare på Sverige och bidra till tillväxt och utveckling i hela landet.

Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen

Anette Frumerie, vd Rikshem

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.