Skenande byggpriser, inflation och stigande räntor gör det allt svårare att bygga bostäder som människor har råd med. Branschen måste ges bättre förutsättningar för att bygga bostäder och det måste ske nu. Annars riskerar än fler att stängas ute från bostadsmarknaden om hyrorna i nyproducerade lägenheter blir för höga.

Tre miljoner svenskar betalar varje år hundratals miljoner i onödiga kostnader för sitt hem. Orsaken är 400 000 oförsäkrade där varje skada indirekt leder till höjda hyror för grannarna. Det borde därför vara en självklarhet med ett obligatoriskt hemskydd för varje boende i lägenhet, genom bostadsrättföreningen eller fastighetsägaren.

Efter en tung vår med stigande inflation och räntor är det upp till bevis för fastighetsbranschen. Riksbanken sitter på det slutgiltiga svaret om den skuldtyngda sektorn ska kunna försvara sina räntetäckningsgrader och vad som händer med avkastningskrav och fastighetsvärden. Det skriver Nordic Credit Ratings kreditratinganalytiker Marcus Gustavsson.

Efter att arbetet med en ny tomträttsmodell havererade under fjolåret är ovissheten nu stor om hur Göteborgs Stad vill hantera sina avgälder framöver. I en ny dom går staden med på en uppgörelse, och drar tillbaka oskäliga höjningar för närmare 1000 lägenheter i Göteborg. En viktig delseger, men fortfarande riskerar tusentals göteborgare chockhöjningar. Nu kräver branschföreträdare en moderniserad modell.

Den 4 april överlämnade jag betänkandet kring 'Förslag för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden' till bostadsminister Johan Danielsson. Fokus i den efterföljande debatten har varit på förslaget gällande startlån. Debatten har också till stor del berört andra frågor som olika debattörer tycker borde ändras. Det är ganska naturligt att alltid vilja ha mer – men låt inte den önskan stjälpa det förslag som finns, skriver den särskilda utredaren Eva Nordström.

Enligt den statliga utredningen för startlån kommer fler män än kvinnor gynnas av förslaget. Frågan är om det kan finnas en generationsskillnad här, i hur unga kvinnor i dag tar större ansvar för sin ekonomiska situation, på grund av ökade möjligheter att göra just detta? Det frågar sig Mona Kjellberg från Juni Strategi.

Politiska satsningar på solceller har lett till en ökad vilja från fastighetsbolag att installera solceller på sina tak. Men en i dagsläget komplicerad och otydlig rättspraxis kring hur dessa ska beskattas bromsar utbyggnadstakten av solcellsanläggningar på byggnader och missgynnar helt solceller på bostadshus.

Varje år försvinner 9 miljarder kronor till kriminella kretsar vid offentliga upphandlingar inom bygg- och fastighetsbranschen. Är det inte i grevens tid att vi fokuserar på att göra rätt? Det frågar sig Linda Schuur, hållbarhetschef på Intea.

Skulle du vilja bo i ett otryggt område? Nej, självklart inte - och i synnerhet inte när omvärlden är högst osäker. Trygghet är en aspekt som vi människor i alla tider strävat efter, och det är därför inte heller en ny aspekt i vår samhälls- och stadsplanering. Trygghetsbehovet har ytterligare förstärkts av pandemin och säkerligen även av de fruktansvärda nyheter vi möts av efter Rysslands invasion av Ukraina.

En planeringsprocess skapar enorma värden i form av nya hus och ökat markvärde. Därför är det skäligt att kommuner och byggherrar ger vackra, inkluderande, trivsamma och kvalitetsmässiga livsmiljöer tillbaka till invånarna när staden utvecklas. För att det ska ske måste politiker och tjänstepersoner säkra att den ursprungliga visionen följer med genom hela stadsbyggnadsprocessen, skriver juryn för Planpriset.

De senaste två åren har vänt upp och ner på våra liv. Vi har tvingats till stora anpassningar i både privatliv och arbetsliv och gränsen mellan arbete och hemmet har suddats ut. Nu ser vi förhoppningsvis en vändning. Men, samhällsbyggnadsbranschens främsta talanger vill inte gå tillbaka - de vill ha mer frihet vid valet av arbetsmiljö. Det skriver Gabriel Magnusson, Ansvarig för MERC Research.

Vi måste bort från rivnings- och nybyggnadsfokus i branschen - och i stället skapa en nyfikenhet och intresse för att realisera potentialen i det befintliga beståndet. Det skriver Per Olsson, Hållbarhetschef på Link Arkitektur.

Ensamstående, pensionärer och låginkomsttagare är grupper som har svårt att nå de krav på inkomst som många hyresvärdar har satt upp. I vissa fall kan kraven till och med utgöra diskriminering. Nu är det hög tid att ändra lagen och ge fler möjligheten att få en hyresrätt. Det skriver företrädare för Vänsterpartiet i de svenska storstäderna.

Kvalitetsproblem till följd av kommunernas kortsiktiga jakt på högsta markpris i sina markanvisningar har vi hört om till leda. Men jakten på högsta pris är bara en del av feltänket. Det skriver Jesper Lövkvist, partner på Utopia Arkitekter.

Efter en lång tid av distansarbete behöver medarbetare nu lockas tillbaka till kontoret, men utan tvångsmedel. Hemarbetet har gett ökad frihet och trivsel för den enskilde, men ofta på bekostnad av minskad innovationskraft för företagen. Hur kan de traditionella kontoren uppdateras för båda behoven?

Går det att se på en stad om man jobbar aktivt? Ja, vi skulle säga det. Den som jobbat länge med stadsutveckling kan lätt skilja på en stad i utveckling och en stad i stagnation.

I en ny rapport har drygt 100 000 människor som är anställda med samhällsbärande jobb och deras förmåga att köpa en genomsnittlig bostad i Stockholms län studerats. Slutsatserna är tyvärr nedslående. Det skriver Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare som står bakom rapporten.

Med lite distans från klimatmötet COP26 kan Glasgow-mötet inte betraktas som annat än en besvikelse och ett misslyckande. Det är snarare en greenwash med stöd för ”business as usual” där några få länder styr inriktningen. Det anser energi- och klimatstrategen Johnny Kellner.

Klimatförändringarna är något som omärkligt sakta men säkert smyger sig på oss vilket påverkar fastighetssektorn och inte minst människors livskvalitet. Stora värden står på spel och utmaningarna är tydliga även här hemma i Sverige, men ändå är den offentliga samordningen på området mycket svag. Det skriver bygg- och energikonsulten Johnny Kellner.

Vi vill komma ifrån villfarelsen att det är riskfyllt att dela data med samarbetspartners och inse att data som används och skapar värde alltid är bättre än data som lagras i databaser och aldrig nyttjas. Det skriver Mariell Juhlin och Marcus Weiland från projektet Kraftsamling - AI i samhällsbygget.

Våra insatser för klimatet kommer bli effektlösa om vi gör misstaget att bara jobba med en del av pusslet, menar Ivana Kildsgaard, hållbarhets- och kvalitetschef på arkitektkontoret Tengbom. Här delar hon med sig av tre nycklar som ska hjälpa branschen ta ett helhetsgrepp om frågan.

På onsdagen togs rekommendationen om distansarbete bort. Äntligen får vi träffa arbetskamrater och kollegor igen. Men frågan är om vi vill det. Har kontoret verkligen de kvaliteter som krävs för att vi ska åka till och vara på jobbet varje dag? Det undrar Robert Kristiansson, vd på Swegon Sverige.

Det är dags för branschens innovationskraft, kompetens, erfarenhet och forskning att ta plats i debatten - men ännu viktigare, att nyttja det befintliga beståndet mer resurseffektivt. Det skriver Robin Rushdi Al-salehi.

Den svenska hyresmarknaden har fungerat så dåligt under många år att det ibland är svårt att föreställa sig att den kan fungera annorlunda. Det skriver Stefan Ränk, vd på Einar Mattsson, som tycker att den politiska makten en gång för alla måste ta tag i hyresfrågan.

Cementadebatten sätter ljuset på att byggbranschen är extremt sårbar, men även att klimatomställningen går alldeles för långsamt. Det finns ambitiösa aktörer och byggprojekt som visar vägen, men incitamenten behöver skärpas. För att pionjärprojekten ska bli det nya normala krävs både morot och piska.

Den globala forskarkåren har aldrig varit mer enig: mänskliga aktiviteter värmer upp jorden och för att undvika en skenande uppvärmning av planeten krävs kraftfulla och långvariga reduceringar av växthusgaser. Fastighetsbranschen måste därför öka tempot i klimatarbetet och alla bolag samt aktörer måste medverka i arbetet, skriver Simon Iaffa Nylén, Sustainability Manager på Brunswick Real Estate och medlem i Merc Talangnätverk.

Det måste vara möjligt att bo i våra städer även med barn. Nu behöver kvadratmeterregeln i Göteborg ses över och Boverkets och regeringens förslag om skärpta regler för uteytor stoppas. Det skriver Gunilla Grahn Hinnfors, Ansvarig stadsutveckling, Västsvenska Handelskammaren och Christina Heikel, Näringspolitiskt ansvarig, Fastighetsägarna i Göteborg.

Jag arbetar som analytiker med fokus på statistik kring demografi och stadsutveckling sedan snart 20 år. På senare tid har jag i en mängd olika sammanhang hört och läst direkta osanningar om Stockholms befolkningstillväxt. Här kommer fakta.

Det är dags att regeringen hörsammar riksdagen och utreder hur en hyrköpsmodell skulle kunna se ut i Sverige. Det skriver André Nilsson, näringspolitisk expert på Mäklarsamfundet.

Idag kan det vara svårt för marknaden att avgöra om ett fastighetsbolag bedriver ett ambitiöst klimatarbete. Många stoltserar i den egna marknadsföringen med att det är en integrerad del av affären och genomsyrar allt. Men i denna tid av akut klimatkris – kan vi enbart nöja oss med ord? Det undrar Simon Iaffa Nylén, Sustainability Manager på Brunswick Real Estate och medlem i MERC Talangnätverk.