Tomas Pousette

När Riksgälden nu uppdaterar sitt förslag till riktlinjer för statsskuldens förvaltning blir det intressant att se om man vågar fortsätta att utmana Riksbanken.

Räntan kommer att höjas med 0,25 procentenheter i december eller i februari. Genom att utesluta en räntehöjning i oktober undviker Riksbanken att öka osäkerheten i en politisk situation efter valet.

Fallet i bostadspriserna i höstas kom som en överraskning för många. Det saknas emellertid inte indikatorer på utvecklingen av bopriserna. Vilken förvarning om prisfallet gav de enkäter om prisutvecklingen på bostadsmarknaden som riktas till fastighetsmäklare och hushåll?

Det var nog inte så här som motståndarna mot euron i folkomröstningen 2003 hade tänkt sig. Ett av nejsidans viktigaste argument var att en svag krona skulle rädda svensk ekonomi vid en allvarlig kris men ingen trodde väl då att kronan skulle kunna sjunka som ett blysänke även under normala förhållanden.

Det gäller att Riksbanken har tur med prognoserna vid räntemötet den 13 februari. Veckorna därefter kommer nämligen en trio statistik som kan förändra förutsättningarna för penningpolitiken.

Vad är det som får Riksbanken att hålla fast vid sin bedömning att reporäntan endast kommer att höjas med 1 procentenhet under de närmaste tre åren?

Prognosen för reporäntan dras upp något de närmaste kvartalen men i övrigt gjordes inga förändringar av penningpolitiken vid Riksbankens senaste räntemöte. Riksbanken hoppas att en fortsatt stark konjunktur med stigande löneökningar samt en svag krona ska bidra till att få upp inflationen till målet på 2 procent.

Finansinspektionen och Riksbanken varnar i de senaste rapporterna om finansiell stabilitet för ökade risker på den kommersiella fastighetsmarknaden. Det finns emellertid ett glapp mellan varningarna och den analys som de baseras på.

Hyrorna i Stockholm skulle i genomsnitt höjas med 25-35 procent om marknadshyror infördes. Gapet mellan marknadshyror och faktiska hyror har emellertid inte ökat under de senaste 50 åren.

Riksbanken överraskade med ett mjukt räntebesked. När många analytiker trodde att man skulle meddela att köpen av statsobligationer snart skulle avslutas valde Riksbanken istället att utöka köpen.

Riksbanken anser att möjligheten att nå inflationsmålet fortfarande är osäker och behåller därför den expansiva penningpolitiken. Det mest dramatiska från Riksbankens presskonferens var att Stefan Ingves mikrofon inte fungerade så bra..

Stockholmsbörsens fastighetsindex har stigit rejält sedan mitten av november trots att långräntan stigit kraftigt efter det amerikanska presidentvalet. Håller det tidigare sambandet mellan fastighetsindex och långräntan, så ligger fastighetsindex nu ungefär 10 procent för högt.

Det var ett klokt beslut av majoriteten i Riksbankens direktion att utöka köpen av statsobligationer. När man har kämpat så länge för att få upp inflationen är det bättre att ta i lite för mycket än att riskera att en starkare krona får inflationen att vända ner igen.

De höga bostadspriserna, svårigheten att få tag på en bostad och risken för en bostadsbubbla är heta frågor i debatten. I Novus senaste undersökning av de politiska frågor som väljarna tycker är viktigast kom emellertid boende först på tionde plats.

Riksbanken framhåller ofta att de långsiktiga inflationsförväntningarna är viktiga. Avviker förväntningarna från inflationsmålet på två procent tolkas det som att trovärdigheten för penningpolitiken är hotad. Riksbanken behöver dock inte vara alltför oroad om den förväntade inflationen på fem års sikt avviker några tiondelar från inflationsmålet. På så lång sikt är det mesta ändå bara gissningar.

Som tidigare aviserat vill regeringen att taket för uppskov på skatten vid försäljning ska slopas under fyra år. På tisdagen överlämnades en proposition till riksdagen.

Bristen på bostäder är en av de hetaste politiska frågorna men statistiken över bostadsbyggandet är osäker. Det kan mycket väl vara så att det nu byggs ännu fler bostäder än vad vi tror men det kan också visa sig att uppgången i bostadsbyggandet överskattas.

Regeringens förslag om ändrade regler för uppskov med beskattning av kapitalvinster vid försäljning av bostad kommer att få liten effekt. Räntan som ska betalas på uppskovsbeloppet är för hög i dagens lågräntemiljö. Det är tur att regeländringarna är ineffektiva eftersom förslaget om möjlighet till ökad skattekredit går på tvärs mot alla andra åtgärder för att minska hushållens skuldsättning.

De kommande stora visningshelgerna blir viktiga indikatorer på temperaturen på bostadsmarknaden. Augusti brukar vara en månad med starka prisökningar både för bostadsrätter och för småhus. I år är läget mer osäkert och det verkar troligt att prisökningarna blir betydligt lägre än de brukar vara.

Riksbankschefen har svängt rejält från att tidigare ha varit en kraftfull förespråkare för en restriktiv penningpolitik till att bli en av de främsta företrädarna för en extremt expansiv penningpolitik. Frågan är om Stefan Ingves hinner ändra sig igen innan hans mandatperiod går ut i slutet av 2017.

Regleringar, som amorteringskravet, får ibland oväntade effekter. Vem hade kunnat räkna med att man måste vara extra försiktig med att välja bunden ränta på bolånet när amorteringskravet införs.

Den kinesiska ekonomin, oljepriset, brittisk folkomröstning om utträde ur EU, presidentvalet i USA – listan över risker för den globala tillväxten är lång. Till listan över risker kan man nu också lägga en ny kandidat, den tyska konjunkturen.

Riksbanken meddelar i sitt första räntebeslut för året att räntan sänks till -0,5 procent.

Först kommer Riksbankens räntebeslut och en vecka senare kommer den viktiga inflationsstatistiken för januari. Det är lika dålig timing av Riksbanken som att spela på travet men strunta i att kolla hur hästarna går på uppvärmningen.

När Riksbanken senast använde sig av valutainterventioner fick det inga klara långvariga effekter. Trots det är Riksbanken nu redo att än en gång intervenera på valutamarknaden.

Granskar man statistiken närmare så var det en starkare oktobermånad än normalt på bostadsmarknaden, men med en varningssignal.

Vi det senaste penningpolitiska mötet beslutade Riksbanken att utöka köpen av statsobligationer med 65 miljarder kronor. Till halvårsskiftet 2016 kommer de totala köpen att uppgå till 200 miljarder kronor. Vilka effekter kan det här tänkas få på räntorna, växelkursen och börsen?

Det råder inget tvivel om att den kinesiska konjunkturen har dämpats men frågan är ändå om inte oron för negativa spridningseffekter globalt är överdriven.

Har Stockholm blivit för stort och alltför dominerande? Det är sant att tillväxten varit snabb men i europeisk jämförelse är Stockholm fortfarande en liten huvudstad.

Hur stor är rabatten på de annonserade boräntorna? Den frågan kommer att få sitt svar den första veckan i juni när banker och kreditmarknadsföretag, enligt Finansinspektionens föreskrift, ska börja redovisa de faktiska bolåneräntor som låntagarna betalar.

Utan en svag krona blir det svårt att få upp inflationen.

Trots rekordlåga marknadsräntor kan bankerna mysa och göra high-five.

Hur stor effekten på den svenska ekonomin kan bli av de åtgärder som nu vidtas förblir oklart.

Negativ reporänta, sänkt prognos för reporäntan och köp av statsobligationer för 10 miljarder; det var ett kraftfullt besked från Riksbanken.

Huvudscenariot är att 2015 också blir ett bra år för fastighetsmarknaden även om förra årets börsuppgång blir svår att slå.

Riksbanken, som vill styra över bolåntagarna från korta till längre bindningstider för att minska ränterisken, applåderar säkert SBAB:s kampanj. Det blir intressant att se om bolånekunderna kommer att vara lika entusiastiska.

För andra gången i år skärper Bankföreningen sin rekommendation om amorteringar på nya bolån.

Från juli 2013 till juli 2014 har priserna på bostadsrätter och villor ökat med 14 respektive 9 procent, enligt den senaste statistiken från Valueguard.

Tillväxten i den svenska ekonomin var överraskande stark under slutet av förra året. BNP ökade med hela 1,7 procent från tredje till fjärde kvartalet, vilket bidrog till att BNP-tillväxten för helåret 2013 drogs upp till 1,5 procent. Det var betydligt bättre än de 0,9 procent som Riksbanken räknade med i sin senaste prognos.

Hur kan det komma sig att många analytiker har så svårt att förutse Riksbankens beslut om reporäntan?

Den allmänna prisnivån i november mättes 0,1 procent högre än i november 2012 enligt SCB:s mätning som publicerades på torsdagsmorgonen. Inflationstakten är alltså 0,1 procent och det är en uppgång från den deflation på 0,1 procent som mättes i oktober.

Den överraskande låga inflationen i oktober blev en kalldusch för Riksbanken.

Står vi inför en japansk utveckling med svag tillväxt och fallande priser under lång tid? Eller är det tvärtom en hög inflation som på 1970- och 80-talet som lurar i faggorna?

Finns det anledning att oroa sig för att bostadspriserna stiger för snabbt och börjar bli alltför höga?

…frågan är hur mycket man kan lita på makroprognoser. Frågan är också om det finns någon prognosmakare som är bättre än andra.

Tomas Pousette tycker att kombinationen inte var överraskande och tror att det blir ett lugnare klimat inom direktionen framöver.

Hur kommer förändringarna i direktionen att påverka penningpolitiken framöver?

Tomas Pousette, tidigare chefekonom på SBAB, skriver om räntor och ekonomi för Fastighetsnytt.

Tor Borg tar över rollen som chefekonom på SBAB efter Tomas Pousette.