Sverige får en positiv reporänta för första gången på 7,5 år, och det ser inte ut att stanna vid dagens 0,25 procent. Fastighetsnytt har samlat branschens reaktioner på nyheten – alltifrån Wallenstams fokus på leveranskedjor och Fastighetsägarnas oro för bostadspriserna till Byggnads krav i den kommande lönerörelsen.

Fastighetsägarna sände på fredagen sista delen av ”Hela Stockholm ska leva” för att diskutera miljonprogram. ”Det finns privat kapital som vill investera i svenska bostäder”, säger Kent Persson, samhällspolitisk chef på Heimstaden, i sändningen.

Det råder ingen brist på jobb för fastighetsbranschen. Vi har listat de sju viktigaste utmaningarna och frågat experterna om hur de ska lösas.

Allt var frid och fröjd innan Bildt & Co klev in i Rosenbad 1991 och avsubventionerade bostadsmarknaden. Det hävdar en växande skara bostadspolitiska nostalgiker. Laddade med stapeldiagram och rapporter om Wienmodeller och gud vet vad, kräver de att staten åter ska ta det finansiella ansvaret för bostadsbyggandet. ”Marknaden” har fått sin chans och misslyckats, skriver Tomas Ernhagen.

77 procent av landets fastighetsägare räknar med fortsatt god lönsamhet, trots sämre utsikter i ekonomin. Det visar en barometer som Fastighetsägarna Sverige genomfört.

Det finns tyvärr gott om exempel på gamla handelsstråk som hamnat fel i den nya världen. På dessa platser är butiksdöden plågsamt påtaglig. Det gäller alltså att positionera sig rätt när apparna förändrar staden.

Ett år har gått efter att det började knaka i fogarna på bostadsrättsmarknaden som länge verkat vara på evigt uppåtgående. Under Business Arena Stockholms första dag diskuterades marknadens status nu.

Bostadsfrågan är märklig. Den finns på allas läppar. Den är alltid närvarande, vid frukostbordet, på bussen och på festen. Den kan bryta barriärer mellan främlingar. Ändå lyser den oftast med sin frånvaro i valrörelser. Varför?

Riksbanken offentliggör på onsdagen sitt första räntebesked för året. Vi är snart inne på det fjärde året med negativ reporänta och får avvakta ytterligare några månader innan Stefan Ingves och hans mannar börjar röra räntan.

Det stormar rejält på bostadsmarknaden, åtminstone i media. Krigsrubriker skriker om stora prisfall och kommande konkurser bland bostadsutvecklare. Den här gången finns det dock viss substans bakom rubrikerna.

Tillskottet från en växande världsekonomi väger inte upp de negativa effekter som uppstår i spåren av minskade bostadsinvesteringar och svagare privatkonsumtion de kommande åren, spår Fastighetsägarna i sin senaste konjunkturprognos.

På fredagen meddelade Riksbanken att Stefan Ingves sitter kvar som riksbankschef i ytterligare fem år. Fastighetsnytt frågar branschen vad man tycker om beslutet.

Jag läste häromveckan att det kommunala bostadsbolaget i Västerås, Bostads AB Mimer, ska sälja fyra hyresfastigheter i Bäckby och Skallberget. Det är knappast en kioskvältare som kommer att orsaka stridsrubriker i dagstidningarna. Ändå dundrar företrädare för Hyresgästföreningen (HGF) på som om det franska presidentvalet och krisen på koreahalvön vore småttiga lokala angelägenheter i jämförelse.

Trumpen har vunnit valet i USA och världen bävar. Då väljer jag att skriva en krönika om det havererade svenska hyresförhandlingssystemet. Är det något fel på snubben, kanske någon undrar. Rimligt. Jag kan bara försvara mig med att det finns en större fråga gömd bakom mitt nördiga intresse.

När ECB meddelat att euron skulle räddas med alla medel, insåg Ingves att slaget var förlorat. Kronan skulle bli för stark och deflationen skulle bli ett faktum. Än en gång visade Ingves att han är envis som synden. Nu skulle allt göras för att få upp inflationen och snart fick vi lära oss att minusräntor också är räntor. Det fick effekt. En svag krona har motat bort deflationshotet. Men misstroendet lever kvar. Det ser vi inte minst i förhandlingarna om löner och bostadshyror.

Enligt en enkät som Fastighetsägarna har genomfört anser 78 procent av fastighetsföretagen att införandet av en friare hyressättning är den enskilt viktigaste åtgärden för ett ökat byggande.

2015 var ett starkt år för fastighetsbranschen, mycket tack vare låga räntor, begränsat utbud och brist på bra investeringsalternativ – en trend som förväntas fortsätta under året. Dock har oron för utvecklingen i mer sekundära lägen utanför storstäderna ökat.

Vad tror du att den långa bolåneräntan ligger om tio år? Frågan kastades över middagsbordet för någon vecka sedan. Samtalet handlade om riskerna på bostadsmarknaden och någon undrade om man inte skulle vänta med att köpa bostad. Snart stiger ju räntorna och då lär ju priserna falla, löd resonemanget. Jag var inte övertygad.

Valet gav ganska få vinnare men vad betyder det för branschen och bostadsbyggandet?